Den iranska prästregimen har beslutat, som ett svar på nya EU-sanktioner mot landet på grund av diktaturens våld mot medborgare som kräver frihet, att förbjuda den svenska EU-politikern Charlie Weimers (SD) och ytterligare politiker och journalister från att komma in i landet, se sanktionsbeslutet här. På twitter uppger Weimers att det är som att få “en hedersmedalj” att bli personligen sanktionerad av Iranska Islamiska republiken. 

EU-kommissionens vice ordförande Věra Jourová sade natten till torsdag att de arbetar på en ny uppsättning sanktioner mot Ryssland på grund av dess invasion av Ukraina. Hon sade också att "vissa grannländer", sannolikt Belarus, som möjliggör handel med sanktionerade varor till Ryssland kan komma ifråga för sanktioner, rapporterar Politico. Om det nya sanktionspaketet antas blir det  EU:s nionde sedan 23 februari i år.

EU:s utrikeschef Josep Borrell sade vid ett tal på torsdagen att om Putin använder kärnvapen mot Ukraina, som Putin flera gånger antytt, så kommer EU och Nato att svara, inte med kärnvapen, men på “ett så kraftfullt sätt” “att den ryska armén kommer att förintas”.

Hälften av pengarna i Europeiska fredsfaciliteten, EPF, på över 60 miljarder kronor, som skulle räcka till 2027 är redan reserverade till att ersätta EU-länder som givit militärt stöd till Ukraina, rapporterar Politico. Enligt uppgift förväntas EU-länderna anslå mer pengar till fonden.

Avgående utrikesminister Ann Linde säger att EU är nära att införa så kallade MR-sanktioner mot Iran, rapporterar Ekot. Detta efter de landsomfattande protesterna som pågått i en knapp månad och krävt flera liv. Sanktionerna väntas vara riktade mot ett 20-tal personer och det formella beslutet fattas av EU på måndag.

Protesterna i Iran debatterades i EU-parlamentet i kväll. Abir Al-Sahlani (C) riktade hård kritik mot parlamentets utrikeschef – och klippte av sig håret.

– Jag är så jävla trött på dessa gubbars mumlande, säger hon till Aftonbladet.

Frysta tillgångar och reseförbud – det är några av de sanktioner som föreslås mot den iranska regimen efter dess våldsamma respons på protesterna i landet, rapporterar SVT. Sanktionerna ska diskuteras i EU redan i oktober. 

För första gången på tio år samlas EU och Israel till formella samarbetssamtal om allt mellan utbildning och energi, skriver TT/Sydsvenskan. Bättre att prata än inte alls, konstaterar utrikesminister Ann Linde (S) i Bryssel.

EU:s utrikeschef Josep Borrell kritiserade på söndagen iranska myndigheters hantering av de demonstrationer som pågått i landet sedan en ung kvinna avlidit efter att ha arresterats av landets moralpolis. 

– För EU och dess medlemsländer är den utbredda och oproportionerliga användningen av våld mot ickevåldsdemonstranter oförsvarlig och oacceptabel. Människor i Iran, som överallt, har rätt till fredlig protest, sade Borrell i ett uttalande, och uppmanade Iran att respektera den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó sade på tisdagen att EU inte borde överväga nya sanktioner mot Ryssland, för deras krig i Ukraina, eftersom det bara skulle fördjupa energiförsörjningskrisen och skada Europa.

– EU borde ... sluta nämna ett åttonde sanktionspaket, borde sluta flagga för åtgärder som bara skulle fördjupa energiförsörjningskrisen ytterligare", sade Péter Szijjártó i ett uttalande, rapporterar Reuters.

För att införa nya EU-sanktioner måste alla medlemsländer ge sitt godkännande.

EU-länder bör öka sin ekonomiska och diplomatiska närvaro i Taiwan och EU bör stärka sitt partnerskap med landet. Det menar Europaparlamentet i ett uttalande på torsdagen. Parlamentet uppmanar medlemsländerna att följa Litauens exempel med att öppna ett handelskontor i Taiwan för att stärka sina förbindelser med landet. Samtidigt fördömer parlamentet den kinesiska aggressionen mot Taiwan som pågått allt mer intensivt sedan 2019. Republiken Taiwan, som anses vara en av världens mest demokratiska länder, erkänns idag av 25 länder i världen men inget EU-land. Trots att Kina 1895 avträdde dåvarande Taiwan genom Shimonosekifördraget hävdar Peking, mot Taiwans vilja, att landet fortsatt tillhör Kina. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker stödde uttalandet.

Familjemedlemmar till fyra europeiska medborgare som är fängslade i Iran har gemensamt skrivit ett brev till EU:s utrikeschef Josef Borrell, uppger SVT. I brevet anklagar de EU för att inte göra tillräckligt för deras fängslade anhöriga. Brevet är bl.a signerat av Vida Mehrannia hustrun till den svenska KI-forskaren Ahmadreza Djalali.

Ett år efter att amerikanska styrkor lämnade Afghanistan efter 20 års närvaro och talibanerna tog över makten i landet är EU “särskilt bekymrat över ödet för afghanska kvinnor och flickor som har sett att deras friheter, rättigheter och tillgång till grundläggande tjänster som utbildning systematiskt förvägras”, skriver EU:s utrikestjänst i ett uttalande. 

EU upprepar också att Afghanistan måste följa internationella avtal och understryker att Afghanistan inte får utgöra något säkerhetshot mot något land.

Europeiska unionen krävde på onsdagen att spänningarna kring USA:s representanthus talman Nancy Pelosis besök i Taiwan ska lösas genom dialog och att kommunikationskanalerna med Kina ska hållas öppna för att undvika misstag, rapporterar Reuters. EU-kommissionens talesperson sade att EU har "en tydlig One China Policy", som erkänner Folkrepubliken Kinas regering som Kinas enda lagliga regering samtidigt som de driver "vänliga förbindelser och nära samarbete med Taiwan". Republiken Taiwan erkänns idag av 25 länder i världen men inget EU-land. Trots att Kina 1895 avträdde dåvarande Taiwan genom Shimonosekifördraget hävdar Peking, mot  Taiwans vilja, att landet fortsatt tillhör Kina.

EU har under måndagen skickat över 500 miljoner euro, motsvarande 5,1 miljarder kronor, till Ukraina. Det som en del av ett större planerat stödlån på upp till 93 miljarder kronor, vilket meddelades i maj. Ytterligare 500 miljoner euro kommer att skickas under tisdagen, rapporterar Financial Times uppger TT.

Nordmakedonien har tagit ett steg mot att få inleda förhandlingar om medlemskap i EU, uppger TT/GP. Under lördagen röstade landets parlament ja till en uppgörelse som ska lösa tvisten med Bulgarien.

I Bosnien är besvikelsen stor över att landet fortsatt står långt ifrån ett medlemskap i EU, samtidigt som både Ukraina och Moldavien har blivit kandidatländer. Enligt tv-redaktören Elvir Bucalo missade de bosniska politikerna chansen att närma sig EU vid ett möte i början av juni, rapporterar Ekot. EU krävde då att Bosnien skulle anta tre lagar, bland annat om stärkt rättsväsende och minskad korruption, men lagarna röstades ner av parlamentet.

Bulgarien blockerar sedan flera år Nordmakedonien från att inleda medlemskapsförhandlingar med EU trots att landet uppfyller alla formella krav. Men i dag fredag röstade det bulgariska parlamentet med siffrorna 170-37 för ett franskt kompromissförslag som öppnar för att Bulgarien ska släppa sitt veto under villkor att vissa krav uppfylls, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Ett sådant krav är att Bulgarien får garantier om att grannlandet Nordmakedonien måste nämna bulgarer som en nationalitet i sin författning. Kandidatlandet Albaniens EU-ansökan behandlas tillsammans med Nordmakedonien vilket gör att ett slopat Bulgarienveto även skulle öppna för medlemskapsförhandlingar med Tirana.

Endast tio procent av de tillfrågade EU-borna i den senaste opinionsundersökningen från Eurobarometern anger under april-maj  i år att de har en positiv bild av Ryssland, vilket är en minskning från 30 procent jämfört med 2018. I Sverige har endast två procent av de tillfrågade en positiv bild av Ryssland medan 97 procent har en negativ bild. Kina hamnar på näst sista plats i EU-rankingen med 22 procent som var positiva till landet. I Sverige sade åtta procent att de hade en positiv bild av Kina mot 91 procent som var negativa.

Medlemsländernas EU-ambassadörer diskuterade på måndagen inför veckans EU-toppmöte förslaget om att ge Ukraina och Moldavien kandidatstatus till EU. Ingen av ambassadörerna ska under mötet ha invänt mot förslaget, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Frågan kommer behandlas av EU-ländernas stats- och regeringschefer på torsdagens och fredagens toppmöte i Bryssel.

I Georgien har tiotusentals personer gått ut på gatorna för att stödja landets ansökan om medlemskap i EU, bara dagar efter att EU-kommissionen rekommenderade att landets kandidatur ska skjutas upp, skriver TT/Sydsvenskan.

EU-kommissionen kommer att rekommendera medlemsländerna att ge Ukraina officiell status som EU-kandidatland. Det uppger Politico som samtalat med flera källor efter en debatt bland kommissionärerna på måndagen. Debatten i kommissionärskollegiet följde på ett överraskningsbesök av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i lördags i Kiev där hon diskuterade Ukrainas medlemskapsansökan med president Volodymyr Zelenskyj. Zelenskyj har vädjat om officiellt erkännande som ett EU-kandidatland och sagt att utnämningen skulle ge en oöverskådligt värdefull krigsmoral.

Kosovo kommer att ansöka om medlemskap i EU i slutet av året – det meddelade Kosovos premiärminister Albin Kurti på en presskonferens på fredagen, rapporterar Agence Europe. – Europa är vårt öde, Europa är vår framtid, sade Kurti. EU har flera gånger upprepat att en normaliseringen av förbindelserna mellan Kosovo och Serbien – som är kandidatland sedan 2014 – är nödvändig för att båda länderna ska kunna gå vidare på den europeiska vägen. Fem EU-medlemsstater erkänner inte Kosovos självständighet.

Inför utrikesministrarnas EU-möte den 20 juni betonar regeringen, i en kommenterad dagordning inför EU-nämndens möte i riksdagen på fredag, vikten av “att upprätthålla och öka trycket” på Ryssland och Belarus. Vidare säger man att “det är angeläget att EU fortsätter visa handlingskraft genom att förbereda ytterligare sanktioner”. Hittills har EU antagit sex sanktionspaket i ett försök att få Ryssland att upphöra med sitt illegala krig i Ukraina. Tidigare har bland annat Estland begärt ett sjunde sanktionspaket något som då fick mothugg av andra EU-länder som ville ta en paus.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har träffat president Volodymyr Zelenskyj i Ukraina. På en pressträff i förra veckan sade hon att ett förslag till beslut om att ge landet kandidatstatus för EU-medlemskap kan fattas i slutet av denna vecka, skriver TT/GP.

Visa mod! Maningen kommer från EU-parlamentets gruppledare till medlemsländerna, som bestämmer i frågan, om att ge Ukraina och Moldavien kandidatstatus, enligt TT/Sydsvenskan. Men Georgien får vänta.

Lösningar först, sanktioner sedan. Det är Ungerns linje när man fortsatt håller emot EU:s nästa sanktionspaket mot Moskva av oro för den egna energiförsörjningen, uppger TT/GP. Frågan kan komma att tas upp på nästa veckas EU-toppmöte.

Ett diplomatisk genombrott är den enda vägen för att stoppa Rysslands invasion. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som varnar för förhoppningar om militär seger – och hoppas på EU-medlemskap, rapporterar TT/GP.

Ukrainas process för att gå med i EU kan inte skyndas på trots Rysslands invasion, säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. 

– Det finns inga genvägar in i EU, säger Scholz enligt TT/GP och lägger till att ett undantag för Ukraina skulle vara orättvist mot länderna på västra Balkan som också har ansökt om medlemskap. Ett kandidatland kan själv i stor utsträckning korta ner väntetiden genom att snabbt genomföra de förändringar som ett medlemskap skulle kräva.

Ukrainas EU-ansökan kommer att vara högsta prioritet för Tjeckien när de i juli tar över ministerrådets roterande ordförandeskap från Frankrike. Det sade utrikesminister piratpartisten Jan Lipavský till Bloomberg på måndagen.

– Ukrainare dör bokstavligen för att vara en del av det västerländska samhället, för att vara en del av EU – det ska vi inte ignorera, sade Lipavský.

Flera länder på västra Balkan har flera år försökt gå vidare i förhandlingarna om att få gå med i EU men andra medlemsländer har av olika anledningar blockerat. Senast i raden är Bulgariens nej till Nordmakedonien. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz sade på tisdagen att han söker en lösning så att processen fortgå.

– Det är strategiskt viktigt för EU att vi snabbt enas om att stödja alla sex länder på västra Balkan och kunna besluta om deras vidare närmande till EU. EU måste hålla sina löften. Vi måste därvid göra utvidgningsförhandlingarna mer dynamiska och övervinna de hinder som finns. Det är en fråga om trovärdighet och geostrategiskt förnuft, sade Olaf Scholz.

Inför EU:s utrikesministermöte på måndag, då Västra Balkan står på dagordningen, kritiserar Sverige den bulgariska regeringen för att den sedan en tid blockerar Nordmakedoniens medlemskapsförhandlingar. I ett beslutsunderlag till riksdagens EU-nämnd betonar regeringen att “det är hög tid att Bulgarien släpper sin blockering av Nordmakedoniens förhandlingsstart, inte minst i rådande säkerhetspolitiska läge”.

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba välkomnar EU:s beslut att föreslå ett embargo mot rysk olja. Han beklagar att det tar flera månader innan det träder i kraft men säger att "det är bättre än ingenting", rapporterar AP.

– Om något land i Europa tänker fortsätta att opponera sig mot embargot mot rysk olja så finns det god anledning att hävda att det landet är medskyldigt till brott som begås av Ryssland på ukrainsk mark, sade han i en livesändning på Twitter, rapporterar TT.

Österrikes utrikesminister Alexander Schallenberg säger till FT att EU måste överväga en radikal fördragsändring om man menar allvar med Ukrainas medlemskap och vill förhindra att landet faller under rysk dominans.

Som en direkt följd av Rysslands invasion av Ukraina har den tidigare Sovjetrepubliken Moldavien ansökt om medlemskap i EU. Moldavien är helt beroende av rysk gas och har dessutom en olöst konflikt kring den Rysslandsstödda utbrytarregionen Transnistrien.

– Ett EU-medlemskap har alltid varit viktigt för oss men nu är det av största vikt, säger Mihai Popsoi som är vice talman i Moldaviens parlament till Ekot.

Serbien är ett av fem nuvarande kandidatländer att gå med i EU. En opinionsmätning visar nu för första gången att motståndet i landet att gå med i unionen är större än stödet: 44 mot 35 procent. Marko Uljarević, chef för Ipsos som genomfört undersökningen, säger till tidningen Blic att trycket från EU på Belgrad att ställas sig bakom sanktionerna mot Ryssland är en bidragande orsak till motståndet. Serbien har ett nära samarbete med Ryssland när det gäller inte minst energi och synen på Kosovo.

Vid sitt möte i den indiska huvudstaden New Delhi på måndagen enades kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Indiens premiärminister Narendra Modi om att lansera ett handels- och teknikråd mellan EU och Indien. Det är ett råd av liknande typ som EU förra året inrättade med USA. Det nya EU-indiska rådet ska samordna det tekniska samarbetet.

Moldaviens president Maia Sandu lämnade i förra veckan in första delen av sina svar på det frågeformulär som EU-kommissionen för två veckor sedan skickade ut. Landet har, liksom Ukraina och Georgien, ansökt om medlemskap i EU och formuläret är en del av den utvärdering som kommissionen gör för att medlemsländerna senare ska kunna ta ställning till huruvida länderna ska klassas som kandidater och därmed på sikt kunna inleda medlemskapsförhandlingar.

EU:s sändebud Enrique Mora träffade på söndagen Irans chefsförhandlare i Teheran för samtal om ett nytt avtal om landets kärnenergiprogram, uppger TT/Sydsvenskan. Få detaljer har läckt ut från mötet, men enligt chefsförhandlaren Ali Bagheri Kani är ett avtal inom räckhåll, förutsatt att USA:s krav är "realistiska".

Riksdagens utrikesutskott beslutade på torsdagen att se positivt på ansökningarna om EU-medlemskap från Ukraina, Georgien och Moldavien. Utskottet anser att EU bör ge de tre länderna ett tydligt medlemskapsperspektiv och att de som potentiella kandidatländer bör få tillgång till det stöd till reformer som blivande medlemsländer kan få. Inga av riksdagens åtta partier vände sig emot utskottsbeslutet. I nästa vecka ska riksdagen ta ställning. De skarpa förhandlingarna om EU-medlemskap, om de blir av, rör 35 olika politiska, rättsliga och ekonomiska områden och väntas ta många år att genomföra.

Den italienske premiärministern Mario Draghi meddelade på tisdagen att han stödjer Ukrainas ansökan om att gå med i EU.

– I dag försvarar Ukraina inte bara sig självt. Det försvarar vår fred, vår frihet och vår säkerhet. Italien vill att Ukraina ska gå med i EU. Jag vill säga till president Zelenskyj att Italien står vid Ukrainas sida i denna process, sade Draghi i samband med att den ukrainske presidenten Volodomyr Zelenskyj talade till det italienska parlamentet, rapporterar FT.

Sedan tidigare har Irland, Lettland, Litauen, Estland, Polen, Tjeckien, Slovenien, Slovakien, Bulgarien och Kroatien uppgett att de vill att Ukraina bör få gå med i EU.

Ukraina vill bli medlemmar i EU, de har ansökt och frågan ska upp på EU-toppmötet.

Men ett medlemskap kommer inte bli aktuellt just nu, tror Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S).

– Vi måste hålla på regelverket och inte ha några snabbspår, säger Hans Dahlgren till Ekot.

Medlemsländernas EU-ambassadörer i Bryssel enades i går måndag om att ge kommissionen i uppdrag att utvärdera Ukrainas, Moldaviens och Georgiens medlemskapsansökningar som lämnades in i förra veckan. Historiskt sett ha sådana utvärderingar tagit allt från ett par månader till flera år att bli klara. Först därefter kan medlemsländerna enhälligt besluta om att ge länderna så kallad kandidatstatus. Frågan ska även diskuteras av medlemsländernas stats- och regeringschefer under veckans informella EU-toppmöte i franska Versailles.

På fredag eftermiddag träffas EU:s utrikesministrar i ett extrainsatt informellt möte i Bryssel för att diskutera Rysslands aggression mot Ukraina. Sverige förväntas trycka på att EU tillsammans med sina partner ska utöka sanktionerna mot Ryssland och Belarus, men också att EU ska öka sina stödinsatser till Ukraina. Sverige vill omprioritera de medel som redan finns i EU:s budget för att bidra till återuppbyggnad av Ukraina. Den svenska regeringen förväntas också driva att EU ska bidra till att samla in fakta och utreda misstankar om krigsförbrytelser och andra överträdelser av internationell humanitär rätt, så att de ansvariga för kriget kan ställas till svars. Även Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba är inbjuden till mötet, liksom USA:s och Kanadas respektive utrikesminister och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. 

Rysslands invasion i Ukraina gör att flera länder i Öst- och Centraleuropa vill att EU öppnar famnen för Ukraina. Det är dags att lova ukrainarna att de senast 2030 kan få bli medlemmar av unionen, anser dessa EU-länder, enligt DN.

Ska banden knytas med EU, Kina eller rentav Ryssland? Afrika lockas från flera håll när omvärldens intresse ökar. Lita på oss, manar EU-kommissionen på besök i Senegal, uppger TT/Sydsvenskan.

EU ser positivt på den demokratiska utvecklingen i östafrikanska Burundi efter valet 2020 och anser att "ett nytt fönster av hopp" har öppnats i landet. Därför återupptar unionen sitt ekonomiska stöd till Burundis styre, bidrag som ströps 2016. I ett uttalande skriver EU dock att det återstår flera utmaningar när det gäller mänskliga rättigheter i Burundi, skriver TT/GP. 

Schweiz, som geografiskt ligger mitt i EU men som inte är medlem, avbröt i fjol de långdragna förhandlingarna om ett omfattande samarbetsavtal med EU. Nu vill landets president liberalen Ignazio Cassis gjuta olja på vågorna och återställa lugnet i relationen med unionen.

– Vi kan inte bara överge våra principer och ta lätt på viktiga frågor som att skydda våra löner och begränsa invandringen och då rubba det sociala lugnet,  säger han till SonntagsZeitung, rapporterar TT. Samarbetet mellan EU och Schweiz regleras i dag av över 100 bilaterala avtal, vilka EU har velat slå samman i ett ramavtal.

Serbien röstade på söndagen om förändringar av landets författning för att stärka rättsstatligheten – ett av kraven för att på sikt kunna gå med i EU.

”EU välkomnar slutförandet av detta viktiga steg i den konstitutionella reformen i syfte att stärka rättsväsendets oberoende i linje med Serbiens strategiska val att ansluta sig till Europeiska unionen”, heter det i ett uttalande från EU:s utrikestjänst.

Enligt preliminära uppgifter röstade 60 procent för förändringarna och 40 procent mot. Valdeltagandet låg runt 30 procent.

Ett aktivt ryskt försök att nedvärdera EU, anser utrikesminister Ann Linde om att Bryssel tills vidare står utanför veckans många möten med Moskva.Hittills är det enda positiva att mötena över huvud taget blivit av, påpekar hon, rapporterar TT.

EU-länderna enades på tisdagen att införa ytterligare sanktioner mot Nicaragua med anledning av den förvärrade situationen i landet. Sanktionerna riktas mot familjemedlemmar till president Daniel Ortega och vice-president Rosario Murillo. Även bland annat polisen och den nicaraguanska post- och telestyrelsen sätts på sanktionslistan. Enligt EU-länderna är de ansvariga för allvarliga brott mott mänskliga rättigheter, valfusk och att underminera demokrati och rättsstatligheten i landet.

EU:s utrikeschef Josep Borrell uttalande på lördagen oro och fördömande över det våld som har brutit ut efter fredliga protester i Kazakstan. “Vi är redo att ge hjälp för en fredlig lösning av krisen”, säger Borrell. Kazakstan, som benämns i uttalandet som “en viktig partner för Europeiska unionen”, har sedan tidigare ett partner- och samarbetsavtal med EU.

I en ny EU-satsning kallad Global Gateway, att jämföra med USA/G7:s Build Back Better World eller Kinas Nya Sidenvägen, ska EU fram till 2027 på olika sätt få fram 300 miljarder euro för att stödja investeringar utanför EU. Pengarna ska gå till “smarta investeringar” i infrastruktur, utbildning och klimatarbete i bland annat Afrika. Ett syfte är att göra EU relevant i världen genom att få flera länder att utvecklas i linje med EU:s demokratiska värden och ekonomiska modell. – Covid-19 har visat hur sammanlänkad vår värld är. Som en del av vår globala återhämtning vill vi omforma hur vi kan koppla samman världen för en bättre utveckling, sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande på onsdagen. 

EU förbereder att införa sanktioner mot det belarusiska flygbolaget Belavia som anklagas för att föra in migranter till Belarus.

– Vi förbereder en ny omgång av sanktioner mot Belarus i syfte att komma åt personer och instanser som medverkat i förberedelsen av olagliga gränsövergångar, sade Finlands utrikesminister Pekka Haavisto efter EU:s utrikesministermöte på måndagen, rapporterar Yle.

EU ska ge ett stödpaket värt en miljard euro till hjälp för afghaner, skriver TT/Aftonbladet. I paketet ingår de 300 miljoner euro som utlovats sedan tidigare. Ytterligare 250 miljoner lovas nu Afghanistan, medan resten av pengarna går till de grannländer som bistått i att hjälpa afghaner, meddelar EU-kommissionen.

EU har fryst totalt 180 miljoner euro i biståndspengar till Afghanistan. Nu vill man frigöra delar av pengarna för att att kunna påbörja ett mer långsiktigt utvecklingsarbete i landet, skriver TT/SvD.

EU:s utvidgningskommissionär, ungraren Olivér Várhelyi, tonar ned oron för bristande rättsstatlighet och respekt för mänskliga rättigheter i kandidatländer till EU, enligt flera källor som Politico pratat med. Det gäller i synnerhet Serbien vars president Aleksandar Vučić står nära Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

–  Han följer agendan för sina uppdragsgivare i Budapest, han myser med auktoritära ledare och ignorerar till stor del frågor som rör rättsstatsprincipen, sade en anonym diplomat till tidningen.

EU och USA uppmanar Iran att ge FN:s atomenergiorgan IAEA tillgång till en anläggning med koppling till landets kärnenergiprogram. Iran hävdar att anläggningen inte ingår i det avtal som slutits, uppger TT/Sydsvenskan.

Cyberattacker med koppling till Ryssland har blivit ett allt större problem inom EU, skriver EU:s medlemsländer i ett gemensamt uttalande. "Medlemsstater har noterat illvilliga cyberaktiviteter, betecknade som 'Ghostwriter', som har kopplats till den ryska staten", varnar medlemsländerna och fördömer attackerna, rapporterar TT/GP.

EU:s utrikesministrar står samman med Frankrike i den diplomatiska kris som har blossat upp sedan USA och Australien förra veckan meddelade att länderna ingått en uppgörelse om atomdrivna ubåtar. Affären sker bakom ryggen på Frankrike som redan hade en uppgörelse med Australien.

– Ministrarna uttryckte en tydlig lojalitet med Frankrike, sade EU:s utrikeschef Josep Borrell, rapporterar TT/Aftonbladet.

Två tredjedelar av Jemens befolkning är beroende av humanitär hjälp, samtidigt som kriget i landet går in på sitt åttonde år. Utrikesminister Ann Linde (S) vill se en starkare europeisk närvaro i regionen, uppger TT/GP.

EU-kommissionen fördömde på måndagen en belarusisk "dom" mot oppositionspolitikerna Maryja Kalesnikava och Maksim Znak som fick elva respektive tio års fängelse. Kommissionen beklagar vad de beskriver som Minskregimens uppenbara respektlöshet för de mänskliga rättigheterna.

EU-länderna gör ingen brådska i att formellt erkänna det nya talibanstyret i Afghanistan, det uppger Reuters som citerar tysken Gunnar Wiegand, EU-kommissionens Asienchef. Tvärtom måste talibanerna, enligt Wiegand, först leva upp till olika internationella krav som respekt för mänskliga rättigheter. Utan att nämna några detaljer sade han att kommissionen vill säkra 300 miljoner euro 2021 och 2022 för att vidarebosätta 30 000 afghaner.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade på tisdagen att det humanitära biståndet ur EU-budgeten till Afghanistan nästan kommer att fyrdubblas till 200 miljoner euro i år.

Medlemskap i EU är fortfarande Serbiens strategiska mål, eftersom två tredjedelar av handelsutbytet sker med EU. Men Serbien har också närmat sig Kina under de senaste åren på en rad områden. I dag står Kina för nio procent av de utländska direktinvesteringarna i landet, rapporterar Euractiv.

EU-ländernas utrikesministrar kommer att hålla ett krismöte på tisdagen för att diskutera EU:s hållning sedan talibanerna har tagit makten i Afghanistans, twittrade EU:s utrikespolitiska chef Josep Borrell på måndagen.

Med framryckande talibaner och en allt mer pressad regering i Kabul hänger mycket av Afghanistans framtid på förhandlingarna i Doha.Svensken Tomas Niklasson, EU:s sändebud för Afghanistan, träffar talibanernas förhandlare mellan samtalen.– Båda sidorna tycker att det går för långsamt, säger han till TT.

Sverigedemokraterna KU-anmäler utrikesminister Ann Linde (S) för oförsiktighet när hon lät sig luras av två ryska skämtare som utgav sig för att representera den ryska oppositionen och sökte Sveriges och EU:s stöd, politiskt och ekonomisk. Det tolv minuter långa telefonsamtalet där i huvudsak Linde hörs tala lades ut på Youtube och lyftes fram i ryska statliga medier som bevis på utländsk inblandning. SD skriver i sin anmälan på fredagen att “​​Ann Linde och Utrikesdepartementet har genom sin oförsiktighet spelat den ryska regimen i händerna och skadat legitimiteten hos den demokratiska rörelsen i Ryssland.”

EU införde sanktioner mot Nicaraguas vicepresident Rosario Murillo – tillika presidenthustru – och sju andra personer på måndagen, rapporterar TT. En son till presidenten finns också med på listan som nu omfattar 14 personer i ledande ställning. Sanktionerna motiveras med att personerna "är ansvariga för brott mot mänskliga rättigheter i Nicaragua och/eller har underminerat demokratin och rättsstaten".

Två ryska bluffmakare har gjort sig kända genom att ringa upp internationella makthavare och utge sig för att vara andra personer och lägga ut resultatet på nätet. Nu har också utrikesminister Ann Linde (S) drabbats, skriver Expressen.  I ett ljudklipp hörs Linde bland annat säga ”Vi kommer aldrig ha en enad inställning för att stoppa Nord Stream 2 i detta läge”, något som plockades upp och spreds vidare av den ryska propagandakanalen Sputnik. Brittiska BBC skriver i en kommentar att bluffmakarna är Putinvänliga och ofta framträder i rysk tv.

Albanien, Nordmakedonien och Serbien, tre länder på Balkan som söker EU-medlemskap, har i frustration med att processen att kunna gå med inte verkar gå framåt enats om att sätta upp en egen passfri zon, rapporterar FT. Det ska bland annat bli lättare att rese mellan länderna för både privatpersoner och transporter. På sikt hoppas man även att Montenegro och Bosnien-Hercegovina går med.

En gemensam EU-insats ska inledas för att utbilda militären i Moçambique, för att ”skydda civila och återställa säkerheten i Cabo Delgado-provisen”, rapporterar TT/SvD. Insatsen godkändes formellt på måndagen och ska pågå i minst två år. Bland annat ska en lokal snabbinsatsstyrka byggas upp, samtidigt som militären ska ges kunskaper i antiterrorbekämpning, men också hur civila ska skyddas i enlighet med internationell rätt.

– Det är i Europeiska unionens egna intresse att driva frågan vidare, sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel efter ett möte med de sex länder på västra Balkan som söker medlemskap i EU, enligt TT/GP.

Relationen mellan EU och Belarus förvärras när Belarus avslutar ett samarbete, skriver TT/GP. Belarus avbryter sin delaktighet i EU:s östliga partnerskap, ett samarbetsprogram ämnat att stärka banden mellan EU och sex tidigare sovjetiska grannländer (Armenien, Azerbajdzjan, Moldavien, Georgien, Belarus och Ukraina).

Etiopiens regering riktar skarp kritik mot Finlands utrikesminister tillika EU:s sändebud till Etiopien, Pekka Haavisto (Gröna). Haavisto beskylls för falska uppgifter i samband med att han informerade EU-parlamentet om läget i regionen Tigray, uppger TT/GP.

"Haavistos påståenden om att höga etiopiska ledare uttalat en önskan om att förstöra Tigray är en hallucination, eller någon sorts minnesbortfall", skriver etiopiska UD som även kräver att EU sparkar Haavisto som sändebud.

Kinas ändring av Hong Kongs valsystem är ett brott mot principen “Ett land två system” som Kina utlovade 1984 och som ska gälla till minst 2047. Det säger EU:s utrikeschef Josep Borrell i ett uttalande på onsdagen. EU uppmanar därför Kina att agera i enlighet med sina internationella åtaganden och respektera Hongkongs höga grad av autonomi och rättigheter och friheter och återställa förtroendet för Hongkongs demokratiska process, heter det.

Ryska myndigheter fortsätter sina hårda tilltag mot den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och andra politiska motståndare. Sent på onsdag kväll kom beslutet om att förbjuda Navalnyjs organisationer genom att märka dem som "extremistiska". I ett uttalande från EU kallas beslutet för ogrundat och i strid mot mänskliga fri- och rättigheter och som trycker ner den oberoende politiska oppositionen inför höstens parlamentsval.  EU uppmanar Ryssland att frisläppa Alexei Navalny och att fullt ut följa sina internationella skyldigheter och åtaganden de har gjort för dessa rättigheter i Europarådet och OSSE.

EU-länderna beslutade på fredagen att införa sanktioner mot Belarus genom att förbjuda tillträde till luftrum och flygplatser i medlemsländerna för alla typer av belarusiska flyg. Sanktionerna är ett svar på att Belarus i förra månaden tvingade ned ett passagerarplan för att gripa journalisten Ramaman Pratasevich och Sofia Sapega.

EU-parlamentet och medlemsländerna enades på onsdagen preliminärt om så kallat föranslutningsstöd på motsvarande drygt 140 miljarder kronor fram till år 2027 till de fem kandidatländerna Albanien, , Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet och de två potentiella kandidatländerna Bosnien-Hercegovina och Kosovo. Pengarna ska användas för att reformera länderna för ett eventuellt framtida EU-medlemskap.

Sverige fördömer Belarus som med hjälp av stridsflyg på söndagen tvingade ner Rynanairs flygplan, på väg över Belarus mellan Grekland och Litauen, för att gripa journalisten och regimkritikern Raman Pratasevitj. 

– Det här är en olaglig och fullständigt oacceptabel handling. Agerandet strider mot internationell rätt. Händelsen är ett led i utvecklingen där den illegitime presidenten Aleksandr Lukasjenko och hans regim allt mer desperat försöker tysta och betvinga oppositionen. Raman Pratasevitj och alla andra oppositionella som frihetsberövats måste friges, sade statsminister Stefan Löfven (S) inför riksdagen på måndagen. När EU-ledarna samlas toppmöte i Bryssel på måndagskvällen är åtgärder mot Belarus att vänta.

Med en tillfällig övergångsregering på plats i Bulgarien hoppas EU nu kunna få loss den blockering som stoppat formella förhandlingar om EU-medlemskap med grannlandet Nordmakedonien, skriver TT/GP. Bulgariens förra regering ville inte inleda förhandlingar på grund av en infekterad tvist med Nordmakedonien om ländernas ursprung, språk och kultur. 

EU-länderna verkar inte ens ha kunnat enas om att kräva ett omedelbart eldupphör och nedtrappning av konflikten mellan israeler och palestinier, vid videomötet mellan EU-ländernas utrikesministrar. Ungern sade nej, enligt TT/SVT.

– Ungern motiverade det med att man då går in på självförsvarsrätten (för Israel), sade utrikesminister Ann Linde efter mötet till svenska journalister.

I mars förra året godkände EU-länderna ett nytt regelverk för processen att bli medlem i unionen efter ett franskt krav. De nya reglerna ska nu användas i Montenegros och Serbiens medlemskapsförhandlingar, enligt ett beslut på tisdagen i ministerrådet. Förhandlingar med de två länderna inleddes 2012 respektive 2014.

Som enda medlemsland blockerar Ungern ett gemensamt EU-uttalande om kritik mot Kinas valrättsreformer i Hongkong, skriver Der Spiegel. Enligt EU:s utrikeschef Josep Borrell får Ungern ytterligare en vecka på sig att ändra ståndpunkt, annars kan övriga EU-länder gå vidare med ett eget uttalande utanför EU-samarbetet. Kina har betydande investeringar i Ungern som motiverar sitt veto med att EU inte måste lägga sig i varenda händelse i Kina.

Nordmakedonien och Albanien väntar på förhandlingar om EU-medlemskap. Det är dags nu, manar utrikesminister Ann Linde – och hoppas att Bulgariens regeringskris kan öppna upp, skriver TT/Aftonbladet.

EU:s utrikeschef Josep Borrell hoppas att så fort som möjligt kunna skicka militärer på utbildningsuppdrag till Moçambique i kampen mot jihadistiska rebeller, skriver TT/GP. Våldet från islamistiska extremister har ökat i det sydostafrikanska landet. I norra landsändan har tiotusentals människor tvingats på flykt.

I samband med att Europaparlamentet på torsdagen antar en kritisk resolution om den senaste händelseutvecklingen i Ryssland vill Centerpartiet se en mer samordnad respons från EU-länderna. 

–  Vi måste agera innan Navalnyj riskerar att dö, inte efter att det skett. Samtliga EU-länder bör i en gemensam aktion kalla till sig ryska ambassadörer och vara tydliga med att konsekvenserna av Rysslands agerande kommer nu direkt om de inte omedelbart friger Navalnyj och tillåter honom vård som han litar på. Om de fortfarande inte lyssnar uppmanar vi regeringen att verka för att [byggandet av ryska gasledningen i Östersjön] Nord Stream 2 avbryts så att det blir kännbara ekonomiska konsekvenser för Ryssland, säger Kerstin Lundgren (C) utrikespolitisk talesperson i ett uttalande till Europaportalen. 

Sju diplomater från Estland, Lettland, Litauen och Slovakien kommer att utvisas från Ryssland. Diplomatutvisningarna är den senaste draget i en snabbt eskalerande diplomatisk fejd mellan Ryssland och EU-länder, skriver TT/GP.

Den georiska regeringen och oppositionsledare ingick på måndagen en USA-stödd uppgörelse med EU för att bryta det politiska dödläget i landet. Avtalet som banar väg för frisläppandet av två fängslade oppositionspolitiker, innehåller även en rad val- och rättsreformer och, mest avgörande, kommer att göra det möjligt för parlamentet att fungera mer normalt efter månader av politisk bojkott, rapporterar Politico.

Turkiets ledare Recep Tayyip Erdoğan sade på tisdagen att Turkiet fortfarande siktar på fullt medlemskap i Europeiska unionen, rapporterar Reuters. För närvarande ligger medlemskapsförhandlingarna nere på grund av allt sämre politiska relationer mellan EU och Turkiet sedan landet gått i en auktoritär riktning och på olika sätt hotat sina grannländer.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel har tagit fram ett dokument “Gemensam förståelse beträffande bilaterala toppmöten där båda ordförandena deltar", som ska förhindra att EU-kommissionens ordförande behandlas på ett annat sätt än han själv när det gäller placering vid mötena och talartid, rapporterar Politico. Bakgrunden till dokumentet är förra veckans incident i Ankara där Ursula von der Leyen inte bereddes plats brevid Turkiets ledare Recep Tayyip Erdoğan.

Efter förra veckans incident i Ankara då EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen blev offentligt åsidosatt vid hennes och Europeiska rådets ordförande Charles Michel möte med den turkiske ledaren Recep Tayyip Erdoğan träffar de två Europaparlamentets politiska ledning på tisdag eftermiddag för en särskild genomgång av Ankaramötet. 

För första gången sedan 2013 inför EU riktade sanktioner mot Iran. Sanktionerna rör åtta iranska milisledare, polischefer och tre fängelser efter den hårdföra kväsningen av folkliga protester i november 2019. I sanktionerna ingår reseförbud och frysning av tillgångar, rapporterar TT.

Peter Wallensteen, seniorprofessor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, säger att 20 till 30 procent av de internationella sanktionerna har varit framgångsrika. Wallensteen menar att sanktioner bara fungerar under två omständigheter: – Det ena är att det finns en internationell uppslutning kring dem. Och det andra är att det finns en aktiv opposition i landet som kan utnyttja den här svagheten som det innebär för ett land att utsättas för den här typen av sanktioner. Det rapporterar TT/GP.

EU:s rådsordförande Charles Michel erbjuder Libyens övergångsregering fullt stöd i försöken att nå nationell försoning och fred. Beskedet gavs vid ett besök i huvudstaden Tripoli på söndagen. Den nya regeringen godkändes formellt i förra månaden, enligt TT/GP.

– Sverige och EU måste skärpa tonen gentemot Belarus regim, säger Kerstin Lundgren, utrikespolitisk talesperson Centerpartiet i samband med den så kallade belarusiska frihetsdagen 25 mars. Lundgren uppmanar Sverige och utrikesminister Ann Linde att kräva att EU:s Magniskijregelverk breddas för att träffa systematisk korruption och penningtvätt.

Dagen efter EU:s sanktioner mot bland annat kinesiska företrädare säger den ryska utrikesministern Sergej Lavrov att det inte längre finns någon relation mellan Ryssland och EU som organisation, rapporterar TT.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel har utsett Christian Danielsson att medla i konflikten i Georgien å EU:s vägnar. Danielsson har tidigare varit bland annat svensk EU-ambassadör och generaldirektör i kommissionen. Han är för närvarande chef för EU-kommissionens representation i Sverige.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel besökte på onsdagen Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy nära det av Ryssland olagligt ockuperade området i östra Ukraina. EU-ledaren lovade den ukraniske presidenten att sanktionerna mot Ryssland kvarstår fram till att Putin lever upp till sina fredsåtaganden i enlighet med Minskavtalet.

– Jag vill återigen uttrycka EU:s orubbliga engagemang för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet. President Zelenskyy, Ukrainas folk är inte ensamma. Vi är på er sida, sade Charles Michel.

Venezuela utvisar EU-ambassadören Isabel Brilhante Pedrosa. Portugisiskan får 72 timmar på sig att lämna landet, skriver TT/DN. Beskedet kommer från utrikesminister Jorge Arreaza. Han beskriver samtidigt EU:s sanktioner i måndags mot 19 venezuelanska befattningshavare som "oacceptabla".

EU:s utrikesministrar träffas i dag måndag för att bland annat diskutera unionens allt frostigare relation med Ryssland. Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) räknar med att medlemsländerna kan enas om EU-sanktioner mot Ryssland för gripandet och fängslandet av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.

– Jag förutser att vi inför sanktioner inom EU:s nya sanktionssystem, sade Linde på väg in på mötet med hänvisning unionens nyinrättade så kallade Magnitskij-lag som kan användas för att straffa personer inblandande i brott mot mänskliga rättigheter utan för EU.

Iran vill att EU ska hjälpa till att åter få det internationella kärnenergiavtalet på fötter. Det säger utrikesminister Javad Zarif till CNN, enligt TT/GP. Iran och USA har hamnat i något av ett dödläge om det internationella kärnenergiavtalet som USA ensidigt har dragit sig ur och Iran gjort vissa avsteg från.

EU-ländernas utrikesministrar diskuterade på måndagen gripandena av den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och tusentals anhängare. Diskussionen ledde dock inte till någon konkret åtgärd från EU-håll.

– Vissa [utrikesministrar] förde frågan på tal, andra inte. Men det fanns inget konkret förslag på bordet, sade EU:s utrikeschef Josep Borrell efter mötet.

Bland annat Polen och baltländerna hade inför utrikesministermötet krävt sanktioner mot den ryska regimen.

Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu möter EU:s utrikeschef Josep Borrell på måndag i ett försök att tina upp den djupfrysta relationen och undvika nya EU-sanktioner, rapporterar Ekot.

Förra året gav EU:s medlemsländer grönt ljus för Nordmakedonien att börja förhandla om EU-medlemskap. Men förhandlingarna dröjer, eftersom Bulgarien stoppar processen med sitt veto. Som en orsak anges bland annat att Nordmakedonen underblåser hat mot bulgarer och att de beskrivs som nazister i skolböckerna, rapporterar Ekot.

EU-länderna har enats om ett nytt sanktionssystem för att straffa människorättsbrott över hela världen, rapporterar Ekot. Det nya ramverket liknar den amerikanska så kallade Magnitskijlagen, som kom till 2012 för att kunna straffa personer som ansågs inblandade i hur advokaten Sergej Magnitskij avled i ett ryskt fängelse under högst oklara omständigheter.

EU:s utrikeschef Josep Borell måste agera för den dödsstraffshotade svensk-iranska läkaren Ahmadreza Djalali. Det framgår av en formell fråga som samtliga svenska Europaparlamentariker utom Malin Björk (V), Peter Lundgren (SD) och Jessica Stegrud (SD) ställt sig bakom på torsdagen. Politikerna vill ha svar på vad EU tänker göra för att rädda Ahmadreza Djalali från att bli avrättad.

För tredje året i rad minskar EU-länderna sitt internationella bistånd. I snitt avsatte länderna förra året 0,46 procent av BNI till bistånd, skriver Omvärlden. EU och alla medlemsländer har lovat att avsätta 0,7 procent av BNI till bistånd senast år 2030. 2019 var det bara Sverige, Luxemburg och Danmark som nått det målet.

Östra Medelhavet, Syrien och konflikten i Nagorno-Karabach – det är några av de tunga ämnen som avhandlades när utrikesminister Ann Linde mötte sin turkiske kollega utrikesminister Mevlüt Cavusoglu i Ankara, skriver TT/GP.

Relationen mellan EU och Turkiet blir allt mer ansträngd och EU har hotat landet med sanktioner. Därför väntas ett spänt möte i dag tisdag, när Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) träffar sin turkiska motpart i Ankara.

– Vi behöver prata med Turkiet direkt. Jag kommer säga rakt ut precis vad vi tycker när det gäller att journalister, aktivister för mänskliga rättigheter, fackliga aktivister, politisk opposition och kurdledare fängslats. Det inte är acceptabelt, sade Linde till Ekot.

Armenien och Azerbajdzjan enades på lördagen om vapenvila i Nagorno-Karabach. Beskedet välkomnas av EU:s utrikeschef Josep Borrell som även uppmanar alla aktörer, även andra länder, att ”avstå från handlingar som kan leda till ytterligare förluster”.

EU har skickat två topptjänstemän till det krisdrabbade Venezuela för att försöka få en överenskommelse mellan regeringen och oppositionen kring det ifrågasatta parlamentsvalet i december, uppger Ekot.

EU-ländernas utrikesministrar kunde under måndagens möte inte övertyga Cypern att dra tillbaka sitt veto från att införa sanktioner mot makthavare i Belarus, skriver FT. Cypern blockerar sanktionerna mot Belarus eftersom landet vill att EU inför liknande sanktioner mot Turkiet för landets borrningar runt Cypern och Grekland, något som övriga länder vill avvakta. Frågan bollas ny vidare till stats- och regeringscheferna som träffas på torsdag och fredag.

EU inför sanktioner mot ett turkiskt rederi som anklagas för att ha brutit mot FN:s vapenembargo mot Libyen, skriver TT/GP. Utpekandet riskerar att ytterligare spä på spänningarna mellan Turkiet och EU.

Den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja deltar i dag måndag tillsammans med andra oppositionella i en debatt med ledamöter i EU-parlamentets utrikesutskott om utvecklingen i landet. Tichanovskaja samtalade även på måndagsmorgonen med EU-ländernas utrikesministrar som träffas i Bryssel för att diskutera Belarus, där Cypern i dag blockerar EU-sanktioner. På utrikesministrarnas agenda står även bland annat diskussioner om Libanon, Kina, Turkiet och Ryssland.

Cypern hindrar förslagen om EU-sanktioner mot Belarus med hänvisning till "tekniska invändningar". Enligt nyhetssajten EUobserver är Cyperns ageradet ett försök att även få med sig EU-länderna på sanktioner mot Turkiet för delas olagliga intrång i landets ekonomiska zon i Medelhavet på jakt efter gasfundigheter.

Litauens utrikesminister Linas Linkevičius är kritisk till att det tar så lång tid för EU att införa sanktioner mot Belarus, rapporterar Ekot.

Ett av Europas fattigaste länder, Albanien, fick tidigare i år grönt ljus för att börja förhandla om ett framtida medlemskap i EU. Men företrädare för landets romer befarar att EU:s krav på förbättringar för romerna ska få låg prioritet i förhandlingarna, rapporterar Ekot.

"Vi uppmanar medlemsländerna att intensifiera sitt stöd till Libanon". Det skriver Europeiska rådets ordförande Charles Michel  och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett gemensamt till EU-ländernas stats- och regeringschefer på torsdagen. Uppmaningen kommer efter en stor och förödande explosion i Libanons huvudstad Beirut tidigare i veckan.

Venezuela har tagit tillbaka sitt beslut att utvisa chefen för EU:s delegation i Caracas. Beskedet kommer i ett gemensamt uttalande undertecknat av Venezuelas utrikesminister Jorge Arreaz och EU:s utrikeschef Josep Borrell, uppger TT/GP.

Sveriges utrikesminister Ann Linde är mycket kritisk mot Kinas agerande i Hongkong, uppger Ekot.

– Det absolut viktigaste är att vi får ett så enat EU som möjligt. På toppmötet den 22 juni tog man upp detta och idag har EU gjort ett nytt uttalande där man uttrycker en allvarlig oro över detta. Det är viktigast att EU gemensamt trycker på Kina i denna fråga, säger Linde.

President Nicolás Maduro kräver att chefen för Europeiska unionens delegation i Venezuela, Isabel Brilhante Pedrosa, lämnar landet inom 72 timmar, uppger TT/GP. Ultimatumet är en hämnd mot att EU under måndagen utfärdade sanktioner mot elva venezuelanska politiker och tjänstemän.

Regeringens argumentation för att riksdagen den 29 maj inte skulle kräva EU-sanktioner mot Kina på grund av landets Hong-Kongpolitik förblir okänd då EU-nämnden beslutat att hemligstämpla delar av resonemanget. Som skäl angavs att utrikesministerns ord kan antas störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser. Det framgår dock inte vilka mellanfolkliga förbindelser som avses. Övriga medlemsländer avvisade nämligen riksdagens krav på EU-sanktioner och Kina lär inte heller vilja ha dem. Europaportalen hade överklagat beslutet att hemligstämpla vad utrikesministern sade i EU-nämnden men fick avslag på fredagen.

I dag torsdag hålls ett videotoppmöte mellan EU-ländernas stats- och regeringschefer och deras motsvarigheter i sex före detta Sovjetrepubliker: Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Moldavien och Ukraina. På dagordningen står bland annat det östliga partnerskapets långsiktiga politiska mål vilka enligt plan under 2021 ska godkännas vid ett fysiskt toppmöte.

Förtalsdomarna i Filippinerna mot två journalister från nyhetssajten Rappler får skarp kritik från EU. "Dömandet av Maria Ressa och Reynaldo Santos. . . väcker allvarligt tvivel på respekten för yttrandefriheten och rättsstatssystemet i Filippinerna", heter det i ett uttalande från EU:s utrikeschef Josep Borrell på tisdagen, rapporterar TT/GP.

EU vill att USA "tänker om" när det gäller landets beslut att bryta banden med WHO. Tysklands hälsominister ser USA:s beslut som ett bakslag för den globala hälsan, skriver TT/GP.

EU:s utrikesministrar uppmanar återigen Turkiet att sluta med de olagliga aktiviteterna i Medelhavet, bland annat med oljeborrningen inom Cyperns kustområde. EU vill att Turkiet börjar förhandla med Cyperns regering som har öppnat för dialog. Turkiet kritiseras också för upptrappningen av kränkningar av det grekiska luftrummet.

EU ska öka det diplomatiska trycket på Israels tillträdande regering.

– Oron är stor över planerna på en annektering av Västbanken, säger utrikesminister Ann Linde (S) till TT/GP.

Den svenska Europaparlamentarikern Evin Incir (S) har utsetts till huvudförhandlare för Palestinafrågan i Europaparlamentet. Uppdraget går ut på att finna en majoritet i parlamentet för en resolution om parlamentets hållning i den mångåriga konflikten mellan Israel och Palestina.  – Tiden går, människor på båda sidor av taggtråden och murarna lider. Vi måste komma framåt i frågan och finna lösningar, säger hon i ett uttalande.

EU:s utrikesansvarige Josep Borrell söker stöd hos medlemsländerna för sanktioner mot Israel om den nya regeringen annekterar Västbanken i sommar. Det säger en källa på spanska utrikesdepartementet till DN.

EU ska öppna en luftbro med skyddsutrustning och förnödenheter till länder som drabbats hårt av Covid-19. Det beskedet gav EU:s utrikeschef Joseph Borell på onsdagskvällen, enligt Ekot.

Det turkiska borrfartyget Yavuz lämnade på söndagen den turkiska hamnen Taşucu för att olagligt utvinna olja i Cyperns ekonomiska område, enligt tidningen Cyprus News Agency.

EU:s höga representant för utrikesfrågor Josep Borrell var i helgen kontakt med myndigheter i Grekland och Cypern för att se över situationen, bekräftar EU-kommissionen under måndagen. EU har tidigare i år infört sanktioner mot två personer från Turkiet för de olagliga försöken att utvinna energi från området. 

EU:s säkerhetsuppdrag i Irak förlängs med två år till 2022, det beslutade ministerrådet under tisdagen. Uppdraget innebär framförallt rådgivning till tjänstemän som stöd för reformen av säkerhetssektorn i landet. Programmet inleddes för tre år sedan på begäran av Iraks regering och har omkring 100 EU-medborgare anställda.

Medlemsländernas EU-ministrar gav på onsdagen grönt ljus till att inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien som sedan ett par år enligt kommissionen uppnått de villkor som ställts. Några länder med Frankrike i spetsen har dock tidigare blockerat sådana förhandlingar men efter att en ny förhandlingsprocess föreslagits har de dragit tillbaka sitt veto. Onsdagens beslut väntas få klartecken från högsta politiska nivå under eftermiddagens EU-toppmöte på videolänk.

EU:s utbildning av militära styrkor på Mali ska utvidgas och förlängas till 2024, det beslutade ministerrådet på måndagen. Huvudsyftet med utbildningen är att Malis styrkor ska bli självunderhållande och ge skydd mot olika terroristgrupper som är aktiva i landet. 

Ministerrådet kommer på tisdagen att diskutera en eventuell start på medlemskapsförhandlingar med både Nordmakedonien och Albanien. EU-ländernas stats- och regeringschefer kommer att ta ställning till frågan under ett videosamtal på torsdag, rapporterar tidningen Politico.

För att bland annat stärka de demokratiska institutionerna vill EU-kommissionen att EU:s stöd till sex tidigare sovjetrepubliker däribland Ukraina och Georgien ska fortsätta även efter 2020. I ett förslag på onsdagen lanserades nya politiska mål för det östliga partnerskapet. – Våra grannars styrka är också Europeiska unionens styrka. Det östliga partnerskapet är fortfarande ett nyckelinslag i EU:s utrikespolitik, sade utrikeschefen och vice ordföranden i EU-kommissionen Josep Borrell i ett uttalande.

Några EU-länder med Frankrike i spetsen har blockerat medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien. Men efter ett nytt förslag på utvidgningsprocess kan blockeringen komma att hävas, enligt läckta dokument inför ett möte mellan medlemsländernas EU-ministrar i nästa vecka.

EU fördömer återigen Rysslands sex år gamla olagliga annektering av ukrainskt territorium på Krimhalvön och EU:s utrikeschef Josep Borrell-Fontelles uppmanar FN att införa restriktioner mot Ryssland i och med upptrappningen av konflikten. Sedan den ryska ockupationen inleddes har situationen för de mänskliga rättigheterna på Krimhalvön försämrats avsevärt, heter det i uttalandet.

EU-ländernas stats- och regeringschefer ska vid nästa veckas toppmöte återigen diskutera samordningen av EU:s insatser för att motverka spridningen av coronaviruset. Andra punkter för mötet rör utrikesfrågor, digital politik och EU:s utvidgning.

EU:s stats- och regeringschefer fördömde på fredagen upptrappningen av den militära konflikten i Idlib-området i Syrien. EU uppmanar alla parter till vapenvila och vill att fallet ska tas till Internationella brottmålsdomstolen för brott mot mänskliga rättigheter. Europeiska rådet vill stärka de nuvarande humanitära bistånden till Idlib-området. EU har sedan tidigare sanktioner mot syriska regimen.

Österrikes utrikesminister Alexander Schallenberg har föreslagit att EU-gränsvakter ska skickas till Libyen för att övervaka FN:s vapenembargo mot landet, rapporterar Die Zeit.

EU-kommissionen lade på onsdagen fram ett förslag om nya regler för länder som vlll bli medlemmar i EU. Detta efter att Frankrike i fjol blockerat att inleda medlemskapsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien och samtidigt begärt nya regler. Kommissionens förslag bygger till stora delar på ett franskt inspel från i höstas med effektivare morötter och piskor för de kandidatländer som uppfyller kraven respektive backar från åtaganden.

I december lade Frankrike in sitt veto mot att inleda medlemskapsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien som enligt EU-kommissionen uppfyllt alla krav för detta. President Emmanuel Macron krävde nya regler för förhandlingarna och enligt FT ska sådana presenteras inom kort. Förslaget väntas bland annat göra det lättare att avbryta förhandlingar om kandidatlandet inte rör sig i demokratisk riktning. 

Frankrikes regering får politiskt stöd av sju EU-länder för sitt initiativ till att inrätta en europeiskt ledd flottinsats i Hormuzsundet, rapporterar Yle. Insatsen ska trygga sjöfarten i det livligt trafikerade sundet som ligger mellan Iran och Förenade Arabemiraten. De sju länderna är Frankrike, Tyskland, Belgien, Danmark, Grekland, Nederländerna och Portugal.

Enligt Iran är landet fortfarande kvar i det kärnenergiavtal som slöts 2015, trots att Teheran har backat från sina åtaganden i överenskommelsen. Utrikesminister Javad Zarif hotar nu med att lämna det internationella nedrustnings- och ickespridningsavtalet NPT, skriver TT/SvD.

De stridande parterna i Libyen har gått med på att bilda en grupp som ska förhandla om en permanent vapenvila. Det sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel efter söndagens toppmöte i Berlin.

– Vi kom överens om en omfattande plan. Jag kan berätta att alla deltagare arbetade mycket konstruktivt tillsammans, sade Merkel enligt nyhetsbyrån AP/SVT.

EU bör stå fast vi kärnenergiavtalet med Iran enligt utrikesminister Ann Linde (S). 

– Det är viktigare att Iran är kvar än att USA är kvar, säger ministern som samtidigt ser med oro på att Iran gjort allt större avsteg från sina åtaganden, enligt Di.

Frankrike kan komma att mjukna och säga ja till att påbörja förhandlingar om EU-medlemskap för Nordmakedonien och Albanien. Det säger Andrej Plenković, premiärminister i Kroatien, EU:s nya ordförandeland.

– Jag ser en tendens, en möjlighet att Frankrike kan ändra sin hållning, jämfört med det senaste toppmötet i december, sade premiärminister Andrej Plenković på en pressträff i Zagreb på torsdagen, rapporterar Ekot.

Frankrike har hittills blockerat att sådana förhandlingar inleds.

EU-länderna har sammanlagt 3000 soldater stationerade i Irak, var av 66 är svenskar, rapporterar EUobserver. På fredagen ska EU:s utrikesministrar diskutera den politiska situationen i Irak och hur EU kan bidra till att trappa ner spänningar i regionen.  

En opinionsundersökning visar att 54 procent av turkarna är för ett EU-medlemskap medan 35 procent är emot, skriver EUobserver. Turkiet är formellt sett ett kandidatland men medlemskapsförhandlingarna ligger sedan många år på is och inget talar i dagsläget för att de skulle återupptas inom överskådlig tid.

EU:s utrikesministrar kommer att samlas till krismöte på fredag med anledning av utvecklingen mellan Iran och USA. Enligt diplomatkällor kommer mötet vara inriktat på att rädda kärnenergiavtalet med Iran, rapporterar TT/GP. 

EU kommer på torsdagen, enligt en EU-källa, att förlänga sanktionerna mot Ryssland på grund av annekteringen av Krim-halvön från Ukraina, rapporterar Reuters/Di.

Olof Skoog har i dag torsdag utsetts till att bli EU:s FN-ambassadör.

– Jag är som svensk hedrad och stolt. Jag är ödmjuk inför uppgiften men övertygad om att EU och FN kan arbeta närmare för att hantera dagens globala utmaningar, sade Olof Skoog, som i dag är Sveriges FN-ambassadör,  i ett uttalande.

Att Ungerns kandidat till EU-kommissionen blivit godkänd är landets största diplomatiska framgång de senaste tio åren, enligt den ungerske premiärministern Viktor Orbán, som ser större möjligheter till inflytande. Det säger Orbán i en intervju i ungersk radio, enligt TT/GP. 

Frankrikes käpp i hjulet för Nordmakedoniens och Albaniens EU-ambitioner har väckt stor besvikelse, "näst intill sorgsenhet", vittnar utrikesminister Ann Linde från sin resa på Balkan, skriver Aftonbladet/TT.

Ett historiskt misstag. Så beskriver Nordmakedoniens premiärminister Zoran Zaev EU:s besked tidigare i höst att inte ge klartecken för att inleda förhandlingar om ett medlemskap i EU. I en intervju med Sveriges Radio säger Zaev att alternativet riskerar att bli förnyade konflikter i det krigshärjade västra Balkan.

EU:s utrikesministrar beslutade på måndagen att införa en ram för sanktioner mot Turkiets borrningsverksamhet i Cyperns del av Medelhavet. 

Sanktionerna kommer att bestå av ett förbud mot inresa till EU och frysning av tillgångar för personer och företag kopplade till borrningsverksamheten. Dessutom kommer europeiska medborgare och företag att förbjudas att göra finansiering tillgänglig för de personer och företag som står med på EU:s sanktionslista.

Moderaterna ser ut att rädda regeringens förslag om att Sverige ska godkänna EU:s samarbetsavtal med Kuba, uppger TT/GP. Ett nej från M hade kunnat stjälpa hela avtalet. L och KD kritiserar Moderaterna för att därmed gynna en kommunistregim och inte stå upp för mänskliga rättigheter. 

Iran tar ytterligare steg bort från kärnenergiavtalet från 2015 och återupptar anrikningen av uran på den underjordiska anläggningen i Fordow, säger landets president Hassan Rohani. I måndags meddelade Iran att man startat flera nya avancerade centrifuger. Beskedet oroar EU.

– Vi är bekymrade över president Rohanis tillkännagivande i dag, att ytterligare minska Irans åtaganden enligt JCPOA, säger Maja Kocijancic, EU:s utrikestalesperson, enligt TT/Aftonbladet.

EU-länderna kunde i förra veckan inte enas om att inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien. Som en konsekvens av detta har landets partier enats om ett nyval 12 april för att avgöra vilken riktning landet ska ta.

Medlemsländernas EU-ministrar lyckades på tisdagen inte nå enighet kring att inleda medlemskapsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien som enligt EU-kommissionen uppfyllt alla villkoren. Frankrike blockerar beslutet vilket gör att frågan flyttas upp en politisk nivå till stats- och regeringscheferna vid veckas EU-toppmöte.

Det blev inget EU-beslut om vapenembargo mot Turkiet som Sverige hade hoppats på – men på utrikesministrarnas möte på måndagen tog ändå medlemsländerna ett steg mot att stoppa vapenexporten till landet.

– Det gick inte hela vägen fram, men vi kom en bra bit på väg, sade utrikesminister Ann Linde (S) till Ekot.

Samtidigt som den turkiska offensiven pågår träffas EU:s utrikesministrar i Luxemburg. Sanktioner kommer att diskuteras och Sverige driver på för ett vapenembargo mot Turkiet. Flera EU-länder har sedan den turkiska offensiven i Syrien också meddelat att de stoppar försäljning av vapen till landet. Sådana besked har kommit från Finland, Frankrike, Nederländerna, Italien och Tyskland. Men för att fatta ett sådant beslut på EU-nivå krävs enhällighet och det väntas man inte få på dagens möte, uppger Ekot. 

Med anledning av situationen i nordöstra Syrien där Turkiet hotat ingripa militärt har Europaparlamentet kallat till en extrainkallad debatt med EU:s utrikeschef Federica Mogherini på onsdagen för att diskutera händelseutvecklingen.

– Det är en oerhört allvarlig situation vi ser utvecklas i nordöstra Syrien. Det turkiska angreppet riskerar få enorma konsekvenser och ytterligare mänskligt lidande i en region som efter åtta års krig behöver fred. Därför kommer jag ikväll ställa EU:s utrikesminister Federica Mogherini till svars och kräva tydlighet kring vad EU ska göra för att situationen ska få en skyndsam lösning, säger Alice Bah Kuhnke, Europaparlamentariker för Miljöpartiet de gröna i ett uttalande inför debatten.

En politisk veteran tar över som EU:s utrikesansikte när 72-årige Josep Borrell ersätter Federica Mogherini som utrikeschef. Spanjorens första utlandsresa kommer att gå till Kosovo – som hans egen regering ännu inte erkänt, uppger TT/GP.

Om halvannan vecka ska EU-länderna åter ta ställning till om man ska inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien. En handfull länder blockerar i dag ett sådant beslut som kräver enhällighet. I ett gemensamt brev uppmanar nu fyra ledare – EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, EU-parlamentets talman David Sassoli och tillträdande kommissionsordförande Ursula von der Leyen – medlemsländerna att rösta för förhandlingar med de båda länderna.

Den tyska förbundsdagen röstade på torsdagen för att inleda medlemskapsförhandlingar med medlemskaps länderna Albanien och Nordmakedonien. Ett beslut i frågan väntas på EU-ministermötet 15 oktober och kräver att alla medlemsländer ger grönt ljus. Vissa EU-länder som Nederländerna är dock fortsatt tveksamma.

EU-kommissionen har två år i rad slagit fast att Nordmakedonien uppfyllt kraven för att inleda förhandlingar för ett framtida EU-medlemskap, men medlemsländer som Nederländerna, Frankrike och Danmark har hittills sagt nej. På tisdagen vädjade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk till ledarna att ändra sig.

– Nu får ni göra er del för Nordmakedonien har redan gjort sin, sade Tusk. 

Ett nytt beslut om huruvida EU ska inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien väntas i oktober.

Irans kärnkraftchef Ali Akbar Salehi sa på söndagen att han anser att EU inte har fullgjort sin del i avtalet med Iran från 2015, rapporterar Reuters/Di. 

Frankrike och Storbritannien uppmanar Iran att avstå från fortsatta avsteg från det internationella kärnenergiavtalet.

"Djupt oroande", heter det i ett uttalande från det brittiska utrikesdepartementet, rapporterar TT/Di.

EU:s särskilda representant i Bosnien och Hercegovina sedan 2015 diplomaten Lars-Gunnar Wigemark lämnar sitt uppdrag 1 september och ersätts den österrikiska Balkandiplomaten Johann Sattler. EU har åtta särskilda representanter i världen som har uppgift att främja EU:s politik och intressen i särskilda regioner och länder och arbetar med frågor som särskilt berör eller är av intresse för EU.

Det har gått fem år sedan det Malaysiska passagerarplanet MH17 sköts ned i östra Ukraina. I samband med årsdagen uppmanar EU Ryssland att ta sitt ansvar, rapporterar Ekot. Tidigare har Kreml förnekat all inblandning och sagt att det ryska robotsystemet, som planet sköts ned med, tillhörde det ukrainska försvaret.

Den turkiska borrningarna efter olja och gas i Cyperns ekonomiska zon har länge fått kritik. Men under måndagens EU-möte i Bryssel enades medlemsländerna om en rad åtgärder för att få stopp på borrningarna. Bland annat ska man minska det så kallade föranslutningsstödet till Turkiet, minska EU-lån till landet och frysa förhandlingarna om ett nytt flygtransportavtal med Turkiet.

Annika Söder, utrikesdepartementets kabinettssekreterare, blir ny ordförande för Europeiska fredsinstitutet EIP:s styrelse, rapporterar TT/SvD. Institutet är ett samarbete mellan åtta EU-länder och Schweiz, det är en fristående organisation som bidrar med medling, forskning och analys kring världens konflikter. EIP har sitt säte i Bryssel.

Spänningen kring Iran växer sedan landet meddelat att de ökat anrikningen av uran. Därmed bryter Iran mot kärnteknikavtalet som syftar till att hindra landet från att utveckla kärnvapen. Det oroar EU som försökt rädda avtalet, enligt Ekot.

EU-länderna beslutade på tisdagen att skjuta upp beslutet om huruvida man ska inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien till senast i oktober i år. EU-kommissionen rekommenderade i slutet av maj – för andra året i rad – att de båda kandidatländerna uppfyllt alla krav för att inleda förhandlingarna. Men ett sådant beslut kräver att alla medlemsländer ger sitt godkännande och bland annat Frankrike och Nederländerna tvekar.

Forskare menar att den fruktade RSF-styrkan, som anklagas för måndagens blodiga tillslag mot demonstranter i Sudan, fått finansiering genom EU-pengar. Det stämmer inte, säger EU-kommissionens talesperson, skriver TT/GP.

EU-kommissionen meddelade på onsdagen att man anser att Albanien och Nordmakedonien är redo att inleda förhandlingar som på sikt kan leda till EU-medlemskap för de två Balkanländerna. Samma rekommendation gjordes förra året men medlemsländerna har ännu inte gett klartecken till några utvidgningsförhandlingar.

EU-ländernas finansministrar beslutade på fredagen att stryka de atlantiska paradisöarna Aruba, Barbados och Bermuda från EU:s förteckning över så kallade ”icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet”, i folkmun benämnt skatteparadis. Syftet med EU-förteckningen är bland annat att förebygga skatteflykt och främja rättvis beskattning. Kvar på den svarta listan finns nu följande tolv territorier: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, Belize, Dominica, Fiji, Förenade Arabemiraten, Guam, Marshallöarna, Oman, Samoa, Trinidad och Tobago samt Vanuatu.

På fredagen beslutade EU-ländernas utrikesministrar att förlänga EU:s restriktiva åtgärder mot den syriska regimen till och med den 1 juni 2020. Med dagens beslut omfattas totalt 270 personer och 70 syriska enheter av EU:s inreseförbud och/eller frysning av ekonomiska tillgångar för att de är ansvariga för eller på annat sätt är kopplade till det utrikesministrarna beskriver som ”det våldsamma förtrycket av Syriens civilbefolkning”. 

För tio år sedan lade Sveriges och Polens dåvarande utrikesministrar, Carl Bildt och Radosław Sikorski, grunden för EU:s så kallade Östliga partnerskap med syfte att knyta sex östeuropeiska, forna sovjetstater, närmare EU. Länderna är Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. 

USA:s utrikesminister Mike Pompeo stryker ett besök i Moskva, och viger i stället måndagen åt att möta EU-makthavare i Bryssel. Enligt en talesman för Pompeo behöver han diskutera bland annat Iran med europeiska företrädare, skriver TT/SvD. EU och USA är oeniga om atomavtalet med Iran, som president Donald Trump har hoppat av men som många i Europa vill försöka rädda.

EU oroas över att Iran backar om kärnenergiavtalet som ska stoppa landet från att utveckla kärnvapen. Och från enskilda EU-länder kommer varningar och kritik.

– Vi noterar med oro Irans uttalande idag om kärnenergiavtalet. Vi analyserar nu följderna. Från EU:s sida står vi bakom avtalet till fullo, säger en av EU:s talespersoner i en skriftlig kommentar till Ekot. 

I ett gemensamt uttalande kritiserar EU samt Tysklands, Frankrikes och Storbritanniens utrikesdepartement USA:s beslut att inte förlänga undantagen för import av iransk olja, som nu träffats av sanktioner, rapporterar TT/UNT. Beslutet har noterats med "beklagande och oro", står det i uttalandet, som också klargör att Washingtons begränsning av undantagen när det gäller kärntekniska icke-spridningsprojekt är oroande.

EU måste nå en samsyn när det gäller Libyen, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel, enligt TT/UNT. Strider har pågått i flera veckor kring landets huvudstad Tripoli, mellan den internationellt erkända regeringen och krigsherren Khalifa Haftars östlibyska styrkor.

– Jag kommer att göra mitt bästa för att se till att den italienska hållningen och den franska hållningen går ihop och att det inte finns olika röster eller hållningar i Europa, sade Merkel.

EU-länderna har antagit ett program på motsvarande 190 miljoner kronor som ska hjälpa till att bygga upp de delar av nordöstra Syrien som befriats från terrororganisationen IS. Pengarna ska användas till att tillhandahålla grundläggande samhällstjänster som vattenförsörjning och minröjning.

Ledare för EU och Japan träffades på torsdagen vid ett toppmöte i Bryssel.

– Vårt partnerskap har aldrig varit bättre. Det här är ett tydligt budskap till världen om att Japan och EU står sida vid sida, sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk efter mötet, enligt TT/UNT.

På toppmötet diskuterades bland annat kommande G20-toppmöte i Osaka i sommar, reformer av världshandelsorganisationen WTO och läget kring brexit.

EU kräver att de stridande parterna i Libyens huvudstad Tripoli drar sig tillbaka, skriver TT/GP. Men det gemensamma uttalandet dröjde då Frankrike och Italien tvistat om krigsherren Khalifa Haftar. 56 personer har dödats i striderna.

EU fördömer beslutet från Venezuelas konstituerande församling att frånta landets oppositionsledare Juan Guaidó hans parlamentariska immunitet, skriver TT/GP. Guaidó utsåg sig själv till interimpresident i januari och har fått stöd av ett 50-tal länder, men församlingens beslut innebär att han kan ställas inför rätta.

Enligt EU:s utrikeschef Federica Mogherini planeras medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien att inledas i juni, skriver Kathimerini. Fram till landet bytt namn har dispyten med grannlandet Grekland stoppat sådana förhandlingar. Nordmakedonien fick status som kandidatland 2005.

EU fördömer ånyo den ryska annekteringen av Krimhalvön. Det uppgav unionens utrikeschef Federica Mogherini i går måndag – på femårsdagen efter annekteringen. Hon uppmanade också Ryssland att villkorlöst och utan dröjesmål frige flera tillfångatagna ukrainska sjömän och återlämna fartyg och annan utrustning som Ryssland beslagtagit i samband med upptrappningen kring Kertjsundet.

En domstol i Tjetjenien dömde på måndagen människorättsförsvararen Ojub Titiev till fyra år i fängelse, uppger Ekot. Det är en dom som av människorättsorganisationer ses som ett sätt att stoppa arbetet med mänskliga rättigheter i den hårt styrda ryska republiken. I ett uttalande kräver EU:s utrikestalesperson att Titiev släpps ”omedelbart och villkorslöst”.

EU-parlamentet uppmanade på onsdagen medlemsländerna att formellt avbryta medlemskapsförhandlingarna med Turkiet. Turkiet ansökte om att få gå med i unionen 1987 och blev ett kandidatland 1999. Förhandlingarna inleddes 2005 men har under de senaste åren i praktiken legat på is.

49 länder i EU och Arabförbundet enades i dag måndag, efter parternas första historiska toppmöte, om en gemensam deklaration. Bland annat lovar man att fortsätta samarbeta för att lösa regionala konflikter i Syrien, Jemen och Palestina/Israel och driva igenom FN:s resolutioner. 

Dessutom ska man motverka terrorism och radikalisering och lovar samarbeta i enlighet med internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter i dessa frågor. Man ska också jobba vidare med migrations- och klimatfrågor och öka handel och ekonomiskt samarbete. Nästa möte äger rum 2022 i Bryssel.

 

 

EU:s utrikeschef Federica Mogherini uppmanade på söndagen venezuelansk militär och polis att ”visa återhållsamhet” och ”undvika att använda våld och tillåta bistånd att komma in” i landet efter flera dagar av oroligheter.

Utrikesutskottet i EU-parlamentet uppmanade på onsdagen medlemsländerna att formellt avbryta medlemskapsförhandlingarna med Turkiet. Turkiet ansökte om att få gå med i unionen 1987 och blev ett kandidatland 1999. Förhandlingarna inleddes 2005 men har under de senaste åren i praktiken legat på is. Hela EU-parlamentet ska ta ställning i frågan i mars.

Parlamentet i Ukraina har antagit förändringar av landets konstitution som pekar rakt mot en ansökan om medlemskap i både EU och försvarsalliansen Nato, skriver TT/GP. Ändringen fastslår att landet ska söka fullt medlemskap i EU och Nato och att presidenten, regeringen och parlamentet ska hålla fast vid det.

EU:s utrikesministrar välkomnar i ett uttalande att Iran följer sina åtaganden enligt kärnteknikavtalet, men uttrycker samtidigt djup oro över Irans vidareutveckling, uppskjutningar och export av ballistiska robotar, vilket anses strida mot FN:s säkerhetsresolution och öka spänningarna i regionen.

EU visar inte upp någon enad front mot Venezuelas pressade president Nicolás Maduro.

– Jag tror inte att det kommer något gemensamt uttalande, sade utrikesminister Margot Wallström (S) på tisdagen, en dag efter att ett gemensamt EU-uttalande var utlovat. Det skriver TT/SvD.

Ryssland riktar hård kritik mot de europeiska länder som under måndagen gått ut och ställt sig bakom oppositionsledaren Juan Guaidó som interimpresident i Venezuela, skriver TT/SvD.

Venezuelas president Nicolás Maduro avvisar flera EU-länders ultimatum att utlysa ett nytt presidentval i landet. Det kommer troligen leda till att han isoleras ytterligare, samtidigt som hans kärnväljare står bakom honom, rapporterar Ekot.

EU skapar en internationell kontaktgrupp som ska jobba för nyval i Venezuela. Förutom Sverige deltar sju andra EU-länder, däribland Spanien, Frankrike och Tyskland. EU är också med som en part liksom Ecuador, Bolivia, Costa Rica och Uruguay. Fler latinamerikanska länder kan komma in senare. Det är en brokig skara länder där vissa gett sitt stöd till sittande president Maduro medan andra ser oppositionsledaren Juan Guaidó som den legitima ledaren, rapporterar Ekot.

Ukraina kommer att ansöka formellt om ett EU-medlemskap år 2024, säger president Petro Porosjenko, samtidigt som han som väntat ställer upp för omval, enligt TT/SvD.

Mordförsöket på landsflyktige ryske ex-agenten Sergej Skripal i brittiska Salisbury i fjol resulterar nu i EU-sanktioner mot två chefer för den ryska militära underrättelsetjänsten GRU samt de två agenter som pekats ut som ansvariga.

"Det här beslutet är en del av EU:s försök att möta spridningen och användningen av kemiska vapen", heter det i ett uttalande sedan beslutet formellt fattats vid EU:s utrikesministermöte i Bryssel på måndagen, skriver TT/Aftonbladet.

Med sanktioner vill EU stoppa Iran från att agera våldsamt på europeisk mark. Men straffåtgärderna är också en vinst för dem i Teheran som motsätter sig kärnenergiavtalet – men kommer troligtvis inte att innebära spiken i kistan för överenskommelsen, enligt en expert som TT pratat med.

EU-ländernas gemensamma bank, Europeiska investeringsbanken EIB, lånar för första gången ut pengar till diktaturen Vitryssland. Närmare 160 miljoner euro ska gå till ny avloppsrening för huvudstaden Minsk och som lån till 200 mindre privata företag.

EU:s utrikesministrar öppnar upp för sanktioner mot Iran. Detta efter att det misstänks ha planerats attacker mot exiliranier i Europa.

– Vi ska titta på om det är möjligt att få fram någon slags bestraffning, sade Sveriges utrikesminister, Margot Wallström (S) till Ekot på måndagen.

Frankrikes president Emmanuel Macron vill i gemensam kraftansamling med grannlandet Tyskland skapa ett starkare Europa. Enligt Macron bör kontinenten utvecklas till en stabil global maktspelare, rapporterar TT/GP.

Även svenska företag kommer att lämna Iran efter att USA:s sanktioner mot landet trädde i kraft på måndagen, uppger Ekot. Enligt handelsminister Ann Linde (S) ser hon gärna att bolagen stannar kvar, vilket går i linje med vad andra EU-länder anser att företag i Europa bör göra.

– Det ökar möjligheterna att Iran stannar kvar i kärnteknikavtalet, säger Ann Linde.

Trump-administrationen ska återinföra alla USA:s sanktioner mot Iran som togs bort i samband med att kärnavtalet upprättades 2015. Men de nya sanktionerna fördöms av flera EU-länder, uppger TT/SVT. Några av sanktionerna mot Iran har redan återinförts och i dag måndag kommer alla sanktionerna att återupprättas.

Jamal Khashoggis död på Saudiarabiens konsulat i Istanbul fortsätter att få politiska konsekvenser. Nu efterlyser Tysklands näringsminister en gemensam europeisk linje i frågan om ett stopp på vapenexporten till landet, rapporterar TT/GP.

Efter mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi insisterar EU:s utrikeschef Federica Mogherini ”på en grundlig, trovärdig och transparent utredning” där alla ansvariga ställs till svars.

Den tyska regeringen vill att EU inrättar ett säkerhetsråd för att göra unionen mer utrikespolitiskt handelskraftig. 

– I ett sådant format kan vi i en mindre krets av olika medlemsländer – som företräder hela EU – arbeta snabbare och intensivare med lösningar på aktuella kriser, sade den tyske utrikesministern Heiko Maas på måndagen, enligt Süddeutsche Zeitung.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan anser att en folkomröstning om EU-medlemskap skulle kunna ”passa” Turkiet, enligt Reuters/Kathimerini och att han ska diskutera frågan med kollegor. Medlemsförhandlingarna med Turkiet har tillsvidare lagts på is från EU:s sida på grund av den odemokratiska riktning som man menar landet rör sig i.

På grund av behandlingen av den muslimska minoriteten rohingya överväger EU-kommissionen införa handelssanktioner mot Burma genom att bland annat ta bort landets tullfria handel med EU-länderna, rapporterar Reuters.

Ledare från Albanien, Kosovo, Montenegro, Serbien, Slovakien, Bulgarien, Turkiet, Tyskland och Schweiz möttes på tisdagen i Geneve för att diskutera ett djupare ekonomiskt, industriellt  och socialt samarbete på västra Balkan inom ramen för Världsekonomiskt forum. Man ska bland annat hålla en rad temakonferenser nästa år.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel, USA:s vicepresident Mike Pence och Österrikes förbundskansler Sebastian Kurs har rest till Makedonien i helgen för att hjälpa ja-sidan när landet folkomröstar om namnförslaget Nordmakedonien på söndag.

Ett namnbyte banar väg för att landet i framtiden kan bli medlem i både EU och Nato eftersom Grekland då inte kommer att hindrar det med veto. Samtidigt uppmanar landets president Gjorge Ivanov till bojkott av omröstningen, enligt Ekot.

EU vill skapa nya länkar mellan Europa och Asien genom att upprätta digitala nätförbindelser, transportleder och energisamarbeten och öka möjligheterna till handel. Det meddelade EU:s utrikeschef Federica Mogherini när hon presenterade en ny och omfattande strategi på onsdagen.

– Det här är det europeiska sättet att tackla utmaningar och axla möjligheter, till förmån för folk i Europa och i Asien, säger Mogherini i en kommentar.

Det känns som hemma, tycker Makedoniens premiärminister i talarstolen i EU-parlamentet. Intensiva resor både hit och dit ska hjälpa ja-sidan till seger i ödesfolkomröstningen den 30 september, skriver GP/TT.

EU har i veckan färdigställt den största solscellsparken i Gaza hittills. Enligt EU-kommissionen kommer parken att leverera 0,5 megawatt el per dag och försörjer en stor avsaltningsanläggning i södra delen av Gazaremsan. Investeringen inklusive ytterligare planerade projekt beräknas 2020 kunna bistå 250 000 Gazabor med dricksvatten.

EU kan komma att hjälpa Makedonien att stoppa inflödet av flyktingar till landet genom att placera ut gränsvakter. Det möjliggörs via det avtal som på onsdagen undertecknades mellan EU:s flyktingkommissionär Dimitris Avramopoulos och Makedoniens inrikesminister Oliver Spasovski. Makedonien har ansökt om medlemskap i Europieska unionen.

Efter det plötsliga närmandet mellan Etiopien och Eritrea riktas nu hopp om positiva steg även i grannlandet Somalia. Vid ett stormöte i Bryssel i delvis svensk regi utlovade EU 200 miljoner euro i nytt stöd till problemstaten på Afrikas horn, uppger TT/GP.

EU:s medlemsländer ger tummen upp för att inleda formella medlemskapsförhandlingar med Albanien och Makedonien – men först nästa år, skriver TT/GP.

På EU-toppmötet i slutet av månaden ska medlemsländernas stats- och regeringschefer besluta om huruvida man ska inleda förhandlingar med Albanien och Makedonien om att de två Balkanländerna ska kunna få gå med i unionen, skriver TT/GP.

Iran-avtalet behövs för att undvika kärnvapenupprustning i Mellanöstern, varnar utrikesminister Margot Wallström (S) i Bryssel. Men hon är långt ifrån säker på att avtalet kommer att överleva, rapporterar TT/GP.

EU-länderna beslutade på måndagen att förlänga sanktionerna riktade mot den syriska regimen till och med 1 juni 2019. Totalt är det 259 personer och 67 enheter, däribland Syriens centralbank, som får sina tillgångar frysta och inreseförbud i EU. Sanktionerna omfattar även ett oljeembargo, restriktioner mot investeringar och exportrestriktioner för utrustning som kan användas för förtryck, övervakning och avlyssning.  

Polen kliver nu fram som en potentiell medlare mellan EU och USA när det gäller konflikten kring kärnavtalet med Iran.

– Vi hoppas kunna utarbeta en lösning, sade den polske premiärministern Mateusz Morawiecki nyligen när han besökte Washington, rapporterar Euractiv på måndagen.

Ryssland och Frankrike var överens om flera frågor när president Vladimir Putin tog emot sin kollega Emmanuel Macron i S:t Petersburg på torsdagen, skriver Yle. De båda hittade en gemensam ton både kring Irans kärnenergiavtal och Donald Trumps senaste utspel.

 

Makedonien har fått omvärldens ögon på sig efter att landet blivit något av ett centrum för fejkade nyheter om amerikansk politik, rapporterar Ekot.

Inför presidentvalet i USA 2016 tjänade unga makedonier stora pengar på att sprida sanna och falska artiklar till stöd för främst Donald Trump.

USA kommer att införa de "kraftfullaste sanktionerna i historien" mot Iran för att få landet att lägga om sin politik, skriver TT/GP. Beskedet välkomnas av Israel och Förenade Arabemiraten men EU:s utrikeschef Federica Mogherini säger att det inte finns något alternativ till kärnenergiavtalet.

På tisdagen tar statsminister Stefan Löfven (S) emot sina nordiska kollegor för ett två dagars informellt möte i Örnsköldsvik. På dagordningen står nordiskt samarbete, utrikes- och säkerhetspolitik – och surströmming, rapporterar TT/GP.

Irans utrikesminister Javad Zarif säger att EU:s politiska ansträngningar för att upprätthålla kärnavtalet inte är tillräckliga, rapporterar SvD/TT. Stora europeiska företag har enligt ministern beslutat att avsluta sin verksamhet i Iran sedan USA hotat med sanktioner mot landet.

EU tänker kämpa för Iranavtalet och vägrar handelsförhandla med USA "med en pistol mot huvudet", hälsas från stats- och regeringschefernas toppmötesmiddag på onsdagskvällen, skriver TT/GP. Men samtidigt öppnas för samtal om bland annat ökad gasimport och biltullar.

När EU:s stats- och regeringschefer samlas till toppmöte i dag med ledarna från Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Montenegro och Serbien gäller det framför allt att hålla ångan uppe, rapporterar TT/GP. EU söker närmare förbindelser med länderna men något EU-medlemskap är inte aktuellt förrän tidigast 2025.

Europa kommer försöka upprätthålla kärnenergiavtalet med Iran även om USA lämnar avtalet och inför nya sanktioner mot Iran som kan drabba europeiska företag.

– Vi bekräftade viljan av ett fortsatt och fullt ut implementerat Iranavtal, sade EU:s utrikeschef Federica Mogherini i ett uttalande efter möten med utrikesministrarna från Iran, Frankrike, Storbritannien och Tyskland på tisdagskvällen.

Hur handeln mellan Europa och Iran ska kunna upprätthållas trots amerikanska sanktioner ska man försöka hitta praktiska lösningar för de kommande veckorna.  

EU:s tungviktare Storbritannien, Tyskland och Frankrike och EU:s utrikeschef Federica Mogherini samlas i Bryssel för en knivig balansgång mellan USA och Iran på tisdagen. Framtiden för det omdiskuterade kärnavtalet och hur EU-företag ska undvika eventuella repressalier från USA står på agendan, rapporterar TT/GP.

EU-länderna planerade att gemensamt fördöma USA:s beslut att flytta sin ambassad i Israel till Jerusalem men Tjeckien, Ungern och Rumänien lade in sitt veto, skriver TT/GP.

Även Tjeckiens och Rumänien överväger att flytta sina ambassader till Jerusalem.

Den palestinska presidenten Mahmud Abbas kritiseras för sina kommentarer om förintelsen och Israel där han sade att massakrer mot judar i Europa orsakades av judarnas ocker. EU:s utrikestjänst kallar ordvalet oacceptabelt och säger i ett uttalande att det bara gynnar de som inte vill se en två-stats-lösning.

Kärnavtalet med Iran ska inte omförhandlas, fastslår EU:s utrikeschef, trots att orden från presidenterna Trump och Macron i Washington kunde tolkas så, rapporterar TT/GP.

Samtal och möten i dagarna två ska dra in nya miljardbelopp för att hjälpa civilbefolkningen i Syrien, hoppas EU och FN i Bryssel, skriver TT/SvD.

Värmländska Kristinehamn ska bli värd för ett EU-lager som ska serva samtliga civila krishanteringsinsatser och kunna ge stöd till andra operativa åtgärder. Lagret ska innehålla allt från bepansrade fordon till IT-utrustning för 200 utsända.

– Inrättandet av lagret är en framgång för Sveriges ansträngningar för att vässa EU:s förmåga att hantera kriser utanför EU:s gränser, skriver utrikesminister Margot Wallström (S) och EU-minister Ann Linde i en debattartikel på torsdagen.

EU-ländernas utrikesministrar uttryckte på måndagen förståelse för USA:s, Storbritanniens och Frankrikes luftburna attacker i helgen mot mål i Syrien.

”Rådet stödjer alla åtgärder för att förhindra användningen av kemiska vapen”, heter det i slutsatserna där de även slår fast att det inte finns någon militär lösning på konflikten i Syrien.

Efter ett möte med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på fredagen sade Tysklands utrikesminister Heiko Maas att han gillar Junckers idé om att i större grad rösta om utrikesfrågor på EU-nivå med kvalificerad majoritet istället för som i dag med enhällighet där varje medlemsland kan lägga sitt veto

– Jag instämmer i förslaget […] att det i framtiden kan arbetas mer med majoritetsbeslut. Det skulle hjälpa EU att prata med en röst i utrikespolitiken, sade Maas och pekade på att EU-fördraget redan tillåter sådana majoritetsbeslut.

EU diskuterar nya sanktioner mot Iran. Tanken är att blidka USA:s president Donald Trump, vars tongångar om kärnenergiavtalet från 2015 blivit allt mer hökaktiga. Förhoppningen är att USA ska förmås att inte säga upp avtalet, skriver TT/GP.

EU ger över 90 miljarder kronor i ekonomiskt stöd till Turkiet på landets väg till att eventuellt gå med i unionen. Pengarna, som utbetalas mellan 2007 och 2020, används till att bland annat stärka kandidatlandets rättsväsende och infrastruktur. Europeiska revisionsrätten har granskat stöden och kommer i en rapport fram till deras nytta ”endast varit begränsad”.

”Resultatens hållbarhet är hotad på grund av att den politiska viljan saknas”, heter det i revisorernas rapport.

EU-länderna förlängde på måndagen ett av sina sanktionspaket rom rör Rysslands aggressiva inblandning i Ukrainakrisen. Sanktionerna som förlängs till 15 september 2018 innebär att tillgångarna för 150 personer och 38 enheter fryses och att de har inreseförbud till EU-länderna.

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling räknar i sitt mest pessimistiska scenario med att det kan ta 200 år för länderna på västra Balkan – Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Montenegro och Serbien – att komma i kapp EU-länderna när det gäller ekonomiskt välstånd, skriver Euractiv.

EU hoppas på ökat arabiskt stöd för FN:s hjälp till palestinska flyktingar (UNRWA) efter samtal mellan europeiska och arabiska utrikesministrar i Bryssel, skriver TT/GP.

Redan inom de kommande veckorna kan EU-kommissionen rekommendera medlemsländerna att Makedonien och Albanien ska få status som kandidatländer och inleda förhandlingar om att på sikt gå med i EU. Det sade EU:s grannskapskommissionär Johannes Hahn i en intervju med Die Welt.

EU:s utrikesministrar var djupt splittrade när det gäller löftet till länderna på västra Balkan att få bli medlemmar i EU, när de möttes i Bulgariens huvudstad Sofia på torsdagen, uppger Ekot.

EU-kommissionen väntas på tisdag i nästa presentera en plan för att blåsa nytt liv i unionens utvidgning med ett förslag om att sex nya länder ska kunna gå med till 2025, skriver Financial Times. De sex länderna är Serbien, Montenegro, Albanien, Makedonien, Bosnien-Herzegovina och Kosova. När det gäller EU-utvidgning har alla medlemsländer veto.

EU-ländernas utrikesministrar beslutade på måndagen i Bryssel att erbjuda Zimbabwe valövervakning. Utrikesministrarna är också redo att fortlöpande se över EU:s samtliga politiska åtgärder gentemot Zimbabwe för att möta de demokratiska och ekonomiska reformer som väntas genomföras i landet där diktatorn Robert Mugabe nyligen tvingades bort från makten.

EU:s medlemsländer har enats om att införa sanktioner riktade mot sju personer inom Venezuelas ledning, som en följd av den politiska krisen i landet, enligt AFP/TT/GP.

EU-länderna riktar en stark uppmaning till Donald Trump att inte riva upp kärnenergiavtalet mellan Iran och världssamfundet, som han hotat. Samtidigt undviker man i Bryssel alla frågor om demonstrationerna och våldet i Teheran för att inte riskera den sköra avtalssämjan med Iran, skriver TT/SvD.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan siktar på en nystart i de ansträngda relationerna till Europa under besöket i Paris. Men ett EU-medlemskap är det inte i nuläget inte tal om, enligt Frankrikes president Emmanuel Macron, skriver TT/GP.

Medan relationerna mellan USA och Kuba har fortsatt att försämras har EU betonat en nystart i förbindelserna. Med EU:s utrikespolitiska chef, Federica Mogherini, på plats i veckan för flera politiska möten i den kubanska huvudstaden Havanna markeras den nya EU-ambitionen, skriver den tyska Deutsche Welle. EU: s nya avtal om politisk dialog och samarbete med Kuba, har kritiserats av bland andra Civil Rights Defenders som allt för följsamt mot diktaturen Kuba, ska närmast ratificeras av EU-ländernas parlament.

EU:s utrikeschef Federica Mogherini beklagar förlusten av människors liv i samband med protesterna i Iran och kallar dödsfallen oacceptabla, skriver TT/GP. Hon uppmanar "alla berörda att avstå från våld".

"Vi har varit i kontakt med de iranska myndigheterna och vi förväntar oss att rättigheten till fredliga demonstrationer och yttrandefrihet kommer att garanteras", sade en talesperson för EU:s utrikeschef Federica Mogherini i ett uttalande, skriver TT/SvD.

FN:s generalförsamling röstade med överväldigande majoritet för att alla tidigare antagna resolutioner om Jerusalems status står fast.

Västeuropeiska länder röstade för men länder som Litauen, Kroatien, Ungern, Tjeckien, Lettland, Polen och Rumänien avstod från att rösta. Det visar en spricka inom EU som gör det svårt för Europa att ta över USA:s ansvar i regionen säger Mellanösternexperten Anders Persson till TT.

EU:s stats- och regeringschefer har enats om att förlänga unionens sanktioner mot Ryssland i spåren av annekteringen av Krim. Det meddelade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk i ett tweet på toppmötet i Bryssel på torsdagskvällen.

Sanktionerna som är riktade mot Rysslands energi-, försvar- och finanssektor skulle annars ha löpt ut i slutet av januari.  

EU-länderna beslutade på måndagen att öppna sammanlagt fyra nya förhandlingskapitel – olika områden där kandidatländer måste närma sig EU för att kunna gå med – för Serbien och Montenegro.

Den amerikanske presidenten Donald Trump har meddelat att han avser erkänna Jerusalem som Israels huvudstad.

– Tillkännagivandet riskerar att skicka oss bakåt till ännu mörkare tider än dem vi redan lever i. Det som händer i Jerusalem är avgörande för hela regionen och hela världen, sade EU:s utrikeschef Federica Mogherini på torsdagen och tillade att alla 28 EU-länder står bakom uttalandet.

På måndag i nästa vecka träffar EU-ländernas utrikesministrar Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i Bryssel.

EU och USA är både eniga och oeniga om sakfrågor – men betonar ändå vikten av en fortsatt nära relation. Nordkorea, Iran och Mellanöstern stod i centrum när USA:s utrikesminister träffade sina europeiska kollegor i Bryssel, rapporterar TT/GP.

Sedan starten av EU:s samarbete med forna Sovjetrepubliker inom det som kallas östliga partnerskapet har Sverige gett omfattande enskilt stöd till länderna. Mellan 2009 och 2017 har Sverige gett ett sammanlagt stöd på över fem miljarder kronor.

EU:s medlemstater enades på onsdagen om att införa sanktioner mot Venezuela, som ett svar på den stegrande politiska krisen i landet, rapporterar AFP/GP.

 

Kandidatländer som Serbien och Montenegro kan få vänta till mitten av 2030-talet innan de kan gå med i EU, enligt en studie som baseras på den förra stora utvidgningen 2004 och som återges i Euractiv. Andra kandidater som Bosnien–Herzegovina och Albanien kanske inte är redo ens 2050 enligt studieförfattaren.

– Jag hoppas att både Turkiets och EU:s vägar leder åt samma håll och att Turkiet i slutänden kan få fullt medlemskap i EU, sade Polens president Andrzej Duda i samband med ett möte med den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan på tisdagen, rapporterar Politico.

För första gången sedan 1995 väntas den vitryske diktatorn Aleksandr Lukasjenko komma till Bryssel för ett EU-toppmöte i slutet av november inom det så kallade Östliga partnerskapet där förutom Vitryssland även Ukraina, Moldavien, Georgien, Azerbajdzjan och Armenien ingår. Det skriver EUobserver. Den andre diktatorn i sammanhanget Azerbajdzjans president Ilham Alyiev har ännu inte lämnat besked huruvida han kommer till mötet.

Länder i EU:s östliga partnerskap som Ukraina, Georgien och Moldavien gör betydande framsteg och de borde belönas mer tycker ledamöterna i EU-parlamentets utrikesutskott.

I ett uttalande rekommenderar de att EU skapar en fond för att få till stånd investeringar i länderna. De vill även att länderna ska kunna vara med i EU:s olika projekt till exempel inom energi- och den digitala unionen.

Utspelet kommer inför EU:s toppmöte om det östra partnerskapet i Bryssel 24 november.

Kärnenergiavtalet från 2015 med Iran fortsätter, säger EU:s utrikeschef Federica Mogherini, enligt TT/SVT. Parterna har mötts i New York och kommit fram till att ”inga aspekter” av överenskommelsen brutits.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel säger i en intervju med FAZ att en av EU:s viktigaste framtidsfrågor är att skapa en mer sammanhängande utrikespolitik där alla länder drar åt samma håll.

– Världen måste känna att inget enskilt medlemsland kan brytas ut ur EU:s enhällighet, sade Merkel.

Tysklands kristdemokratiska förbundskansler Angela Merkel ska försöka stoppa Turkiets medlemskapsförhandlingar med EU.

– Faktum är att Turkiet inte borde bli medlem i EU, Merkel i helgen, rapporterar TT/SVT.

I dag torsdag träffas de fyra EU-länderna i den så kallade Visegradgruppen (Polen, Slovakien, Ungern och Tjeckien) med de sex länderna i EU:s Östliga partnerskap (Vitryssland, Ukraina, Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan) i Budapest.

I en intervju med tyska Bild kritiserade utrikesministern socialdemokraten Sigmar Gabriel den turkiska president Recep Tayyip Erdogans styre. ”Erdogan och hans regering avlägsnar sig med enorm hastighet från allt som utgör Europa. Men hur skulle ett land som begränsar friheten, som sätter oskyldiga människor i fängelse och bekämpar oppositionen någonsin bli med i EU?, sade utrikesministern och varnade i sammanhanget semesterfirare att åka till Turkiet, rapporterar Die Welle.

 

"Första september, om en vecka, kommer associeringsavtalet mellan Ukraina och EU att träda i kraft och bli en färdplan för reformer för oss”, sade Ukrainas president Petro Porosjenko i ett tal på landets självständighetsdag på torsdagen. Presidenten tillade: "Det här är den enda vägen vi har: en bred euro-atlantisk autobahn, vilket leder oss till EU- och NATO-medlemskap”, rapporterar Euronews.

Enligt EU:s utvidgningskommissionär konservative österrikaren Johannes Hahn tvingar Turkiets beteende, där det senaste är president Erdogans försök att påverka valutgången i Tyskland, EU att förändra sin inställning mot kandidatlandet. "Jag tror att det är dags för medlemsstaterna att diskutera de strategiska konsekvenserna av detta beteende. Att bara rycka på axlarna är inte en politisk strategi på lång sikt.”, sade Hahn på måndag till Süddeutsche Zeitung.

För att uppnå målet om ett framtida Nato- och EU-medlemskap är Makedoniens nya regering beredd att gå grannlandet Grekland till mötes bland annat i den känsliga namnkonflikten länderna emellan. Det säger Makedoniens utrikesminister i en exklusiv intervju med Sveriges Radio.

En ny vänskapspakt mellan EU-landet Bulgarien och EU-kandidatlandet Makedonien ska lägga gammalt groll åt sidan. Samtidigt lovar Bulgarien att stötta Makedonien på dess väg mot medlemskap i EU och Nato. Det skriver Euractiv.

– EU kan aldrig i livet smälta ett turkiskt inträde rent ekonomiskt. Det är helt enkelt inget kandidatland, sade Österrikes socialdemokratiske förbundskansler Christian Kern till FAZ.

Om den författningsändring som med liten marginal röstades igenom i Turkiet i april införs utan ändringar vill EU-parlamentet efter en omröstning på torsdagen att medlemskapsförhandlingarna med landet avbryts. De anser att förändringarna är i strid med kriterierna för att få gå med i EU.

EU-parlamentet uppmanade på torsdagen Eritrea att frige den fängslade svenske journalisten Dawit Isaak. Ledamöterna beklagade samtidigt att EU 2015 förlänge sitt biståndsprogram för Eritrea utan tillräckliga motkrav.

Om den författningsändring som med liten marginal röstades igenom i Turkiet för två månader sedan införs utan ändringar vill ledamöterna i EU-parlamentets utrikesutskott att medlemskapsförhandlingarna med landet avbryts. Resolutionen antogs med 51 röster mot 3. Hela parlamentet väntas rösta om frågan i juli.

EU:s utrikesministrar enades på måndagen om att ta fram ett ramverk för hur de ska agera om ett medlemsland utsätts för IT-attack, här nämns också en verktygslåda för cyberdiplomati. De vill bland annat kunna införa sanktioner mot den eller dem som ligger bakom en attack.

Det är sannolikt att Turkiet aldrig kommer att bli medlem i EU, eftersom varken Turkiet eller EU vill se landet som medlem.  Det skriver Turkietexperten och statsvetaren Svante Cornell i en rapport som presenterades på tisdagen. Enligt Cornell är det “en grundlös myt att EU behöver Turkiet mer än vad Turkiet behöver EU”.

EU-kommissionen avser sätta utvidgning på dagordningen igen och att nya medlemmar kan komma att ansluta sig till EU under nästa mandatperiod 2019-2024.

– Jag är naturligtvis enormt glad för EU-kommissionens förnyade satsning på utvidgning. Nu måste länderna på Balkan snabba på genomförandet av de nödvändiga reformerna, sade Europaparlamentariker Jasenko Selimovic (L) i ett uttalande på onsdagen.

På onsdag träffar Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) bland andra Ukrainas president Petro Porosjenko och premiärminister Volodymyr Hrojsman i Kiev. Syftet är att diskutera Ukrainas reformprocess, EU:s Östliga partnerskap och återuppbyggnad i konfliktzonerna i östra Ukraina. Utrikesminister skulle ursprungligen inlett besöket under tisdagen men på grund av att hon fått ryggskott har resan uppskjutits en dag.

”Sverige är och kommer att fortsätta att vara en av de största förespråkarna av EU-anslutning för dessa länder, men det är de själva som sätter takten genom sin vilja och förmåga att genomföra de reformer som krävs. Vi kommer att fortsätta att stödja länderna politiskt och genom vårt omfattande reformsamarbete" skriver utrikesminister Margot Wallström (S) i en kommentar till TT.

Regeringen fick i onsdags bakläxa i riksdagen kring EU:s förhandlingsmandat om Västsaharas del av Marockos associationsavtal med EU. I dag måndag  kallades EU-nämnden till extra möte  – samma dag som EU:s ministerråd skulle fastställa mandatet.

Denna gång blev dock regeringen överens med halva alliansen och fick därmed majoritet: Moderaterna och Centerpartiet stödde medan Kristdemokraterna och Liberalerna reserverade sig. I bakgrunden finns ett beslut i EU-domstolen förra året som betonar att det nuvarande avtalet inte gäller för det ockuperade Västsaharas territorium. På dagens möte med EU-länderna gjorde regeringen, enligt ett pressmeddelande, en tydlig nationell deklaration om att ett framtida avtal måste respektera folkrätten, inklusive EU-domens dom om det västsahariska folkets samtycke.  

På grund av brutalitet och förtryck riktad mot civilbefolkningen i Syrien förlängde EU-länderna på måndagen sina sanktioner mot den syriska regimen, 240 personer och 60 företag till 1 juni nästa år. Sanktionerna innefattar ett oljeembargo, begränsningar för vissa investeringar, frysning av den syriska centralbankens tillgångarna i EU och exportrestriktioner för utrustning och teknik som kan användas för övervakning och avlyssning av internet- eller telekommunikation.

På besök i Bryssel på onsdagen manade Turkiets EU-minister Ömer Celik till skillnad från tidigare retorik till närmare relationer och ny fart i förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap.

– Vi vill röra oss framåt mot fullt medlemskap. Det är inte fråga om att avbryta relationerna med EU, sade Celik enligt nyhetsbyrån AFP efter samtal med EU:s utrikeschef Federica Mogherini, rapporterar TT/SvD.

Öppna ett nytt kapitel i förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap – annars är det adjöss Europa. Detta dubbeltydiga ultimatum ställer Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan till EU, som i sin tur antar en alltmer avvaktande hållning till den auktoritäre ledaren.

– Från och med nu finns det inga andra alternativ än att öppna de kapitel som ännu inte öppnats. Om ni inte öppnar dem – adjö, sade Erdoğan, enligt TT/SvD.

Ett turkiskt medlemskap i EU är för tillfället inte längre aktuellt. Det säger EU:s grannskapskommissionär Johannes Hahn i en intervju för nyhetsbyrån Reuters, skriver Yle. Enligt kommissionären har Turkiet, under president Recep Tayyip Erdoğans styre, fjärmat sig allt mer från Europa. Hahn säger att EU och Turkiet kan samarbeta ekonomiskt, men att den dåliga människorättssituationen i Turkiet just nu sätter käppar i hjulen för medlemsförhandlingarna.

 

Regeringen vill se en svensk styrka i EU:s marina operation för att skydda humanitära hjälpsändningar till Somalia. Regeringen föreslår att det svenska bidraget utgörs av en bordningsstyrka på 35 man och två stridsbåtar med start i september.  

– Det är uppenbart för alla att interna och externa krafter försöker att destabilisera [Västra Balkan]. Vi är inte naiva. Det är därför ledarna bekräftade sitt entydiga stöd för länderna på västra Balkan, och deras europeiska perspektiv.  Jag hoppas att denna positiva signal från EU kommer att höras i regionen. Det sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk på fredagen efter att veckans EU-toppmöte avslutats.

– Dagens Polen under [ledaren för det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa] Jarosław Kaczyński hade inte kunnat bli EU-medlem. Polen respekterar inte längre Köpenhamnkriterierna, sade Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn till Der Tagesspigel och syftade på de demokratiska krav som länder måste uppfylla för att gå med i EU.

Israels nya bosättarlag, som antogs tidigare i veckan, får kritik av EU, enligt SVT/TT. I ett uttalande skriver EU:s utrikeschef Federica Mogherini att antagandet av lagen betyder att ”en ny och farlig gräns överträds genom att israelisk lag legaliserar att beslagta palestinsk äganderätt”.

Moldaviens president Igor Dodon hoppas kunna riva upp landets samarbetsavtal med EU om hans parti får majoritet i parlamentsvalet 2018, rapporterar SvD.

När EU-ländernas utrikesministrar träffas till årets första möte i Bryssel i nästa vecka ligger fokus på den politiska situationen i Syrien, Egypten och Libyen.

27 av 28 EU-länder var redo att enas om tuffare skrivningar mot Turkiet i förhandlingarna om medlemskap i EU. Men Österrike krävde ännu mer - och därmed står nu EU utan gemensam linje i utvidgningsfrågan, rapporterar SVT.

– Från vår synvinkel är det ett minimum att det tydligt står att [medlemskaps-]förhandlingarna ska läggas på is på grund av den nuvarande utvecklingen i Turkiet, sade Österrikes utrikesminister Sebastian Kurz till Politico och hotade med att lägga in landets veto om så inte blir fallet.

EU och Kuba skrev på måndagen under ett avtal om samarbete och politisk dialog ska få fart på relationerna. Avtalet måste ratificeras av EU-ländernas parlament för att slutligt bli godkänt.

Företrädare för EU-parlamentet och medlemsländerna enades natten till torsdag om nya regler som öppnar för att medborgare från Ukraina och Georgien snart ska kunna resa visumfritt till Schengenländerna.

Stora sockerproducenter stjäl deras mark. Sedan år 2010 har 770 000 kambodjaner drabbats av markstölder. Människorättsorganisationer lägger skulden på en korrupt regim, men också på EU för att ha givit regimen särskilda handelsförmåner, skriver SvD.

Turkiets premiärminister Binali Yıldırım avvisade torsdagens votering där EU-parlamentarikerna röstade för att lägga EU:s medlemskapsförhandlingar med landet på is med att den är ovidkommande.

– Vi förväntar oss att EU-ledarna ska sätta sig emot denna brist på vision. EU måste bestämma huruvida det vill fortsätta sin framtida vision med eller utan Turkiet, sade Yıldırım, rapporterar The Guardian.

EU-parlamentarikerna röstade på torsdagen med siffrorna 479 mot 37 och 107 som avstod för att EU:s medlemskapsförhandlingar med Turkiet tillfälligt ska läggas på is på grund av den politiska riktningen landet rör sig i. Uttalandet är dock inte bindande och EU:s utrikeschef Federica Mogherini sade tidigare i veckan att förhandlingarna bör fortsätta. Av de svenska EU-parlamentarikerna röstade alla för en frysning förutom Sverigedemokraternas två ledamöter. De tre Moderaterna lade ned sina röster.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan sade i ett tv-sänt tal att han ska utlysa en folkomröstning om förhandlingarna med EU ska fortsätta. Erdogan sade också att folkomröstningen ska gälla frågan om dödsstraff. Erdogan har tidigare sagt att han vill att dödsstraff, åtminstone tillfälligt, ska införas för att straffa de som låg bakom försöket till statskupp, rapporterar Ekot. 

EU-kommissionen föreslår att Albanien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. För att det ska kunna ske måste alla medlemsländer ge sitt godkännande. Sedan tidigare är dock bland annat Nederländerna och Grekland emot detta, enligt Politico.

De gröna och socialdemokratiska partigrupperna i EU-parlamentet vill att medlemskapsförhandlingarna med Turkiet läggs på is mot bakgrund av de senaste månadernas händelser med bland annat tal om att återinföra dödsstraffet och fängslandet av journalister och oppositionella. ■

”EU och dess medlemsländer följer den senaste utvecklingen i Turkiet med stor oro”, säger EU:s utrikeschef Federica Mogherini i ett uttalande på tisdagen. Hon räknar in förslaget om att återinföra dödsstraffet, begränsningar av yttrandefriheten, fängslandet av journalister och oppositionspolitiker bland orosmolnen. ■

Premiärminister Andrej Plenković i EU:s nyaste medlemsland Kroatien har lovat att hjälpa Bosnien-Hercegovina att gå med i unionen, rapporterar Euractiv. >>>

Ytterligare tio personer, bland annat militärer, med samband till regimen i Syrien läggs till på EU:s sanktionslista som därmed uppgår till 217 personer och 69 företag och organisationer. Det beslutade medlemsländerna på torsdagen. EU har sedan tidigare ett oljeembargo mot Syrien, vissa investeringsförbud och frysta tillgångar för den syriska centralbanken. ■

EU-länderna fördömer Assad-regimens och Rysslands bombningarna av staden Aleppo, och vänder sig nu direkt till Moskva för att kräva ett stopp på bombmattorna. Däremot föll krav på nya sanktioner mot Ryssland bort från agendan, eftersom EU-länderna inte är eniga om hur hårt man ska gå åt ryssarna, skriver SvD. >>>

Utrikesminister Margot Wallström (S) anser det vara viktigare att EU-länderna håller en gemensam linje mot Ryssland än att det införs sanktioner mot ryska ledare för landets inblandning i Syrienkriget. – Det är viktiga här är att vi håller ihop, särskilt kring den här typen av frågor. Annars kommer det att vändas mot oss. Vi har inget emot [att överväga sanktioner], vi tycker att det är bra att den diskussionen kommer upp. Men framför allt bör vi söka en enad linje, sade Wallström på måndagen i samband med ett möte med sina EU-kollegor i Luxemburg. ■

Medlemsländernas regeringar godkände på tisdagen Bosnien-Hercegovinas ansökan om EU-medlemskap vilket innebär att EU-kommissionen nu kan utvärdera huruvida landet kan ges kandidatstatus och därmed börja förhandla om medlemskap. ■

– Europeiska unionen beskriver sig själv som en väktare av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Men dess svaga svar på den allvarligaste attacken mot demokrati i ett kandidatland var en besvikelse, skriver president Recep Tayyip Erdoğans talesman Ibrahim Kalan i en debattartikel i Politico och avslutar: EU-medlemskapet är fortfarande ett strategiskt mål för Turkiet, men it takes two to tango. >>>

Turkiet vill bli fullvärdig medlem i EU senast år 2023, då den turkiska republiken fyller 100 år. Det säger landets EU-ambassadör Selim Yenel i en intervju med den tyska tidningen Die Welt, rapporterar SvD. >>>

Österrikes förbundskansler Christian Kern påpekade tidigare i veckan att medlemskapsförhandlingarna med Turkiet inte kan rättfärdigas. Den turkiske EU-ministern Ömer Çelik menar att Kerns kommentarer är ”störande” och att de ”liknar extremhögerns retorik”. Det rapporterar BBC. >>>

Den österrikiske förbundskanslern Christian Kern säger att ett turkiskt EU-medlemskap inte kan rättfärdigas och ser inte att landet skulle kunna gå med på flera årtionden, rapporterar ORF. >>>

Steffen Seibert, talesperson för den tyska regeringen, menar på måndagen att de turkiska EU-medlemskapsförhandlingarna kommer avbrytas om landet inför dödsstraffet vilket president Recep Tayyip Erdoğan förespråkat. EU:s utrikeschef Federica Mogherini påpekade samtidigt att inget land som har dödsstraff kan gå med i EU. ■

Kroatien drog på måndagen tillbaka sitt veto mot att inleda EU-medlemskapsförhandlingar med Serbien inom områdena som rör rättsväsendet, grundläggande rättigheter och säkerhet. ■

EU-kommissionen väntas i dag tisdag ta ett beslut som gör det möjligt att använda utvecklingsbistånd till militära ändamål som att träna och stödja militär i utvecklingsländer, enligt Der Spiegel. >>>

EU och Turkiet öppnade på torsdagen formellt det område, eller kapitel, som rör finans- och budgetfrågor i förhandlingarna om ett framtida turkiskt medlemskap. Ytterligare fem av de sammanlagt 35 förhandlingskapitlen förbereds för öppning. ■

Samtidigt som britterna röstar om huruvida de ska lämna EU föreslår Turkiets president Recep Tayyip Erdogan en folkomröstning om landet ska fortsätta de segdragna samtalen om medlemskap i unionen, skriver SVT. >>>

Generalsekreteraren för EU:s utrikestjänst, Alain Le Roy, har lämnat in sin avskedsansökan drygt ett år efter han tillträdde. I sitt avskedsbrev pekar han enligt uppgift på motsättningar med utrikeschefen Federica Mogherini. Efterträder honom gör tyska Helga Schmidt 1 september. För drygt en månad sedan lämnade även Mogherinis stabschef Stefano Manservisi sitt uppdrag. ■

FN:s säkerhetsråd har beslutat att EU:s flottstyrka får ingripa mot fartyg som misstänks smuggla vapen till Libyen. I en eftergift till Ryssland ska EU:s styrkor först försöka få ett medgivande att inspektera fartyget från det land där det är registrerat.

EU-länderna väntas förlänga sina ekonomiska sanktioner mot Ryssland med ytterligare ett halvår trots att flera länder under den senaste tiden talat om att lätta på sanktionerna som sattes in efter Rysslands aggressiva inblandning i Ukrainakonflikten.

EU-landet Kroatien har gått med på att låta kandidatlandet Serbien ta nästa steg i medlemskapsförhandlingarna genom att dra tillbaka sitt veto mot kapitel 23 i förhandlingstexten som handlar om rättsväsendet och grundläggande rättigheter.

Storbritanniens premiärminister David Cameron har tidigare kämpat för att få med Turkiet i EU-gemenskapen. Nu säger han i stället att det inte finns på kartan att Turkiet ska bli en del av unionen i närtid.

Bulgariens utrikesminister Daniel Mitov sade på tisdagen att hans land är redo att bistå kandidatlandet Albanien på den långa reformvägen mot ett EU-medlemskap.

I veckan har Europaparlamentariker Jasenko Selimović (L) i ett enskilt samtal träffat Denis Zvizdić, premiärminister i Bosnien och Hercegovina. Enligt Selimović kretsade samtalet bland annat kring Bosnien och Hercegovinas EU-medlemskapsansökan. – Det var konstruktiva diskussioner där vi konstaterade att det vore väldigt farligt att utvidgningsfrågan marginaliseras i EU, sade Jasenko Selimović i ett uttalande. ■

EU-kommissionen presenterade på onsdagen en samlad strategi för Arktis. Den står på tre pelare: klimatförändringar, ekonomiska och sociala dimensioner samt försvarsfrågor. Samarbete med andra länder som Ryssland ska ligga i fokus.

På ett arbetsgruppsmöte i ministerrådet i torsdags vägrade Kroatien godkänna att Serbien skulle få inleda medlemskapsförhandlingar om det viktiga kapitel 23 som rör rättsväsendet och de mänskliga rättigheterna. Ett av de kroatiska kraven är att den lilla befolkningsgruppen med kroatiskt ursprung i Serbien först ska ha garanterade parlamentsplatser i landet.

EU hotar att skära ned biståndet till Afghanistan om den afghanska regeringen inte samarbetar och går med på att ta tillbaka egna medborgare som fått avslag på sina asylansökningar i EU.

EU-länderna enades på torsdagen att införa sanktioner mot tre libyer för att de hindrar fredsprocessen och en regeringsbildning i det krigshärjade landet.

EU höjer tonen mot det utdragna regeringsbildandet i Libyen. Sanktioner kan komma att införas om inte fler drar åt samma håll.

EU är den största biståndsgivaren till Burundi, men nu avbryts all direkt finansiering till landets regering. Anledningen är att den har underlåtit att göra något för att möta EU:s oro över tillståndet för de mänskliga rättigheterna.

EU-kommissionen frigjorde på tisdagen motsvarande 2,4 miljarder kronor till sjukvårds- och utbildningsprogram i Palestina.

Bosnien-Hercegovina lämnade på måndagen in sin ansökan till EU-kommissionen. Utrikesminister Margot Wallström (S) välkomnar beskedet. – Jag tycker det är bra. Vi tillhör ju dem som applåderar utvidgningen och att vi får procedurer som innebär att att Bosnien närmar sig EU, säger Wallström på måndagen. ■

Utrikesminister Margot Wallström (S) inleder på måndagen en tredagarsresa till Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. Hon ska där möta presidenter och utrikesministrar, oppositionspolitiker samt representanter för civilsamhället. Länderna ingår i EU:s Östliga partnerskap som syftar att knyta närmare band med EU. ■

Den 15 februari hoppas Bosnien-Hercegovina kunna skicka in sin ansökan om att få inleda medlemskapsförhandlingar med EU.

Israeliska diplomater vill stoppa en EU-resolution som understryker skillnaden mellan staten Israel och de ockuperade palestinska områdena i samröret med EU.

Som en del i EU:s överenskommelse med Turkiet om att landet ska hjälpa till i flyktingsituationen enades de två på måndagen om att inleda nya förhandlingar om ett framtida turkiskt EU-medlemskap som pågått sedan 2005.

Enligt Volkan Bozkir ska kapitel 17 om ekonomisk och monetär politik i förhandlingarna om EU-medlemskap med Turkiet öppnas i mitten av december efter att i flera år legat på is.

Alla varor från de områden som Israel ockuperar ska ha särskild märkning så konsumenterna kan göra ett val. Israels regeringen protesterar medan Palestinas regering hellre vill se ett försäljningsförbud av varorna.

På dagens toppmöte mellan EU och 23 afrikanska stater på Malta rör en fråga transfereringskostnader. Migranters pengar har stor betydelse i flera länder och avgiften kan komma sänkas från 9,7 procent till under tre procent år 2030.

Den självutnämnda islamistregeringen i Lybiens huvudstad Tripoli ”Den nya nationella kongressen” hotar skicka hundratusentals flyktingar till EU om regimen inte får EU:s erkännande som landets enda legitima regering. Kongressen består av grupper som förlorade parlamentsvalet 2014.

Genom att underteckna ett samarbetsavtal rör sig Kosovo sig i riktning mot ett eventuellt framtida EU-medlemskap.