Mattias Karlsson (SD) tankar om klimatpolitik består av ett sammelsurium av politiska konspirationsteorier. Skulle vi anamma den slappa inställning till klimatförändringarna som Mattias Karlsson förespråkar lär framtiden bli en mardröm. Det skriver gästkrönikören Johan Hall, utredare LO.

Utan att överdriva möjligheterna för ett enskilt land att styra EU-agendan under sitt EU-ordförandeskap så är det ändå en rejäl chans för Sverige att påverka. Samtidigt kan vi visa upp svenska företags viktiga och innovativa bidrag till den gröna omställningen. Låt oss inte missa den möjligheten, skriver gästkrönikören Sara Lowemark, internationell samordnare på Svenskt Näringsliv.

Varken i Sverige eller EU har vi lyckats lyfta en diskussion om relationen mellan människan som medborgare och människan som en vara och hur perspektivet på välfärd förändras beroende på vilken väg man väljer. Hur ska fackföreningsrörelsen kunna vara med och laga de brister som finns i de olika systemen i Europa, om vi alltid i första hand vill skydda vår egen modell, våra egna medlemmar och dessutom har liten förmåga att tänka nytt? Det skriver gästkrönikören Karin Brunzell, internationell sekreterare på Fackförbundet ST.

Kanske undrar du varför jag inte vill att vårt land ska representeras av SD i EU:s ministerråd? Låt mig anföra tre argument, skriver gästkrönikören Eric Sundström, utredare på LO.

Att partiernas EU-politik inte debatteras inför riksdagsvalet är inte bara ett svek mot väljarna, det är också ett demokratiproblem. Det handlar om ny lagstiftning på centrala områden som klimat, energi, handel, kompetensförsörjning, säkerhet, terrorism och mycket mer. Att Sverige dessutom snart ska leda ministerrådets arbete gör debatten än mer angelägen, skriver gästkrönikören Sara Lowemark, internationell samordnare Svenskt Näringsliv.

Det är hög tid att den europeiska konkurrenskraften – i alla sammanhang – får högsta prioritet, då tillväxt och konkurrenskraftiga företag är grundbulten för vårt välstånd. Det skriver gästkrönikör Per Widolf, förhandlingschef, Industriarbetsgivarna.

En kluvenhet präglar svensk EU-uppfattning – vi vill vara med, men vi vill att det ska påverka oss så lite som möjligt. Denna tvehågsenhet,  som är både rationell och en black om foten,  innebär att vi inte förmår påverka särskilt mycket i vare sig den ena eller den andra riktningen. Det skriver gästkrönikör Mikael Ruukel, jurist och internationell sekreterare på Vision.

Många av LO:s medlemmar vet inte vad de ska tycka om Sveriges EU-medlemskap. Då är det kanske läge för EU-kommissionen att inte främst fokusera på möjliga fördragsändringar utan på folkbildning och stimulera en framtidsdiskussion vid köksbord och arbetsplatser. Det skriver gästkrönikör Karla Wixe, utredare och EU-samordnare, LO.

EU varken kompetens eller rätt att lagstifta om löneförhållanden. I stället för att lagstadga minimilöner borde EU främja en lönebildning som bygger på kollektivavtalslösningar. Det är bra för den svenska arbetsmarknadsmodellen och för kommunernas- och regionernas självstyre.  

EU:s inre marknad ger stora möjligheter för medlemsländernas medborgare och företag. Den har tjänat oss väl i snart 30 år, men om den ska vara lika relevant de kommande 30 åren måste den vara mer i takt med tiden. Det skriver gästkrönikören Cemille Üstün, Svenskt Näringsliv.

Sverige måste sluta att motarbeta EU-initiativ som verkar för en lägsta bolagsskatt på 15 procent. Skatten skulle stärka finansieringen av centrala samhällsfunktioner och jämna ut spelplanen relativt multinationella företag i EU. Sverige har allt att vinna på en bättre reglering av de multinationella bolagens vinster. Det skriver gästkrönikör Simon Vinge, Akademikerförbundet SSR.

Sjuttio år av utveckling och kompromisser har gett  ett på många sätt framgångsrikt EU. Historien visar att det är i tider av kris som de stora utvecklingsstegen brukar tas. Så frågan är, vad blir nästa kliv framåt för Europa? Det skriver gästkrönikör Oscar Wåglund Söderström, internationell chef, TCO.

För att värna demokratin och förhindra maktkoncentration har Europarådets konvention om kommunalt självstyre slagit fast att beslut ska fattas så nära medborgarna. För att kunna ge medborgarna en så god välfärd som möjligt måste vi utgå från de lokala och regionala förutsättningarna och behoven. Det skriver gästkrönikören Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Den svenska modellen hotas nu av en strid ström av EU-lagstiftning som riskerar att påverka balansen mellan lagstiftaren och avtalsparterna. Införandet av de långt framskridna direktivförslagen om minimilön, plattformsarbete och inte minst lönetransparens riskerar att rubba systemet i grunden. I sämsta fall urholkar lagstiftningen modellen och gör det omöjligt för parterna i Sverige att träffa avtal. Det skriver krönikör Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna.

Ett starkt och konkurrenskraftigt EU är en förutsättning för ett starkt och konkurrenskraftigt Sverige. Inför det svenska ordförandeskapet har Svenskt Näringsliv tagit fram fem prioriteringar som vi menar Sverige aktivt måste driva i EU, skriver gästkrönikören Sara Lowemark, internationell samordnare.

FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter kom 2011. Nu, elva år senare, föreslås ett EU-direktiv för att säkra företagens respekt för mänskliga rättigheter och ta oss närmare visionen om ett socialt hållbart Europa, skriver gästkrönikören Martin Linder, ordförande för Unionen.

2022 lägger vi särskilt fokus på nio prioriterade frågor, som har stor politisk eller ekonomisk betydelse för svenska kommuner och regioner och där frågan bedöms vara i ett särskilt viktigt påverkansskede i EU. Det skriver gästkrönikören Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

I år skriver vi 2022 och i september är det riksdagsval. Trots att det är 28 år sedan Sverige blev medlemmar i EU finns det en stor risk att EU-frågorna kommer vara helt frånvarande i den svenska valdebatten. Det vore mycket olyckligt.