Möjligheten att utkräva politiskt ansvar från EU:s makthavare är begränsat då öppenhet är en förutsättning för granskning, något som blivit ett växande problem sedan eurokrisen. Det framgår av en färsk Siepsrapport av Y Papadopoulos. Hemlighetsmakeriet i Europeiska rådet, där statsministrar möts till toppmöte, beskrivs som ett “vakuum av ansvarsutkrävande” men även ministerrådsmöten på lägre nivå “är svåra att få insyn i” trots vissa öppenhetsregler, enligt rapporten. Den ekonomiskt inflytelserika Eurogruppen, som svarar inför Europeiska rådet, pekas ut som det tydligaste exemplet på hur EU:s politiska system antagit allt mer informella och svårkontrollerade former. Eurogruppens ordförande kan frågas ut av det folkvalda Europaparlamentet men parlamentet kan inget kräva. En av rapportens slutstatser blir att det europeiska systemet för ansvarsutkrävande behöver förtydligas och systemet måste förbättras. 

När Sverige snart genomför de nya EU-reglerna för ökad öppenhet när det gäller dokument och handlingar från offentlig sektor, införs rätten för medborgare och företag att få ut materialet digitalt vilket anses underlätta och bli betydligt billigare för både privatpersoner och artificiell intelligens. Till tidningen journalisten säger energi- och digitaliseringsministern Anders Ygeman (S) att detta ska även gälla information från offentliga källor som idag är mycket svårt eller omöjligt att få ut så som bolagsdata och kartdata.

EU:s ombudsman Emily O'Reilly har inlett en undersökning av hur medlemsländernas regeringar i ministerrådet arbetat under coronakrisen. Mötena har med hänvisning till pandemin hållits på distans och O'Reilly är oroad för att öppenheten i ministerrådet försämrats på grund av bland annat bristande dokumentation.

”En preliminär analys av rådets nuvarande arbetsmetoder väcker flera frågor om öppenhet”, heter det i ett brev från EU-ombudsman till ministerrådets generalsekreterare Jeppe Tranholm‐Mikkelsen.

Anna Maria Corazza Bildt säger att hon har röstat för mer öppenhet kring hur EU-parlamentarikerna använder det skattefria kontorsbidraget på 45 000 kronor i månaden. Men enligt en granskning som SvD gjort har hon och andra moderater flera gånger röstat nej till att kontorspengarna ska behöva redovisas.

Den omröstning som under onsdagen skulle hållas i EU-parlamentets konstitutionsutskott, om ändringar i arbetsordningen gällande lobbyism och kontorspengarna skjuts upp. Anledningen är enligt tidningen EUobserver att ledamöterna inte haft tillräckligt med tid på sig att läsa ett rättsligt utlåtande från EU-parlamentets jurister om ändringarna följer EU-lag eller ej. Det rättsliga utlåtande är inget som parlamentarikerna måste ta hänsyn till om de inte vill. Röstningen kommer nu att tas upp i början av december.

Ytterligare fem svenska EU-parlamentariker har enligt SvD nu gått med på att börja redovisa sina kvitton på de 45 000 kronorna som de varje månad får i ”kontorspengar” från EU. Det är Bodil Valero, Linnéa Engström, Jakob Dalunde och Max Andersson från Miljöpartiet samt Soraya Post från Fi. Sedan tidigare har Malin Björk (V) valt att redovisa sina kvitton, de övriga parlamentarikerna har ännu inte gett något svar i frågan.

Den svenska offentlighetsprincipen som rätten till allmänna handlingar har försvagats sedan Sverige blev EU-medlem enligt en färsk statlig utredning som presenterades på måndagen. Men det är oftare svenska sekretessregler än sekretessregler från EU som begränsar offentlighetsprincipen. Orsaken, enligt rapporten, är att det saknas en rättslig balans mellan öppenhet och sekretess på EU-nivå.

– Det enda hållbara sättet att få balans mellan europeiskt samarbete om sekretess och öppenhet hos nationella myndigheter är att det finns ett minimiskydd för rätten till allmänna handlingar på europeisk nivå, sade professor Carl Fredrik Bergström, en av rapportförfattarna till Europaportalen.

Bergström menar att det vore bra för Sverige om offentlighetsprincipen ingick i EU:s rättighetsstadga. Han efterlyste därför en attitydsförändring hos svenska regeringar och att de börjar prata om vikten av ett EU-skydd på området.

EU-domstolen står i en dom på torsdagen fast att EU-parlamentet måste låta allmänheten få tillgång till dokument som rör de så kallade trilogerna, där representanter från medlemsländerna, parlamentet och kommissionen bakom lyckta dörrar förhandlar fram olika EU-lagar. Hela domen.

– Detta är ett stort genombrott för europeisk demokrati. Från och med nu kommer lagstiftningsförhandlingarna bli mycket mer transparenta, sade den liberala nederländska EU-parlamentarikern Sophie in 't Veld i ett uttalande efter domen.

Tio missledande påståenden eller rena faktafel lyckades EU-kommissionens talesperson Mina Andreeva på kort tid leverera när hon på en presskonferens i Bryssel förra onsdagen svarade på frågor kring kommissionens reseräkningar. Det visar en faktakoll som öppenhetsorganisationen Access Info genomfört. Talespersonen försökte enligt undersökningen flera gånger felaktigt framställa kommissionen som betydligt öppnare än vad den de facto är.

För första gången visar EU-kommissionen sina reseräkningar. Det sker efter flera års påtryckningar från den spanska öppenhetsorganisationen Access Info, rapporterar tidningen Knack. Under de två första månaderna 2016, som nu offentliggjorts, spenderade 28 kommissionärer nära 500 000 euro, motsvarande nära fem miljoner kronor, på 261 officiella resor och besökte närmare 50 olika länder inklusive EU-länder. Här ingår även kommissionärernas resor till och från EU-parlamentet i Strasbourg. Den dyraste resan var ett taxiflyg för 75 000 euro som EU:s utrikeschef Federica Mogherini tog till ett möte i  Azerbajdzjan. Men överlag var utgifterna för resor och logi blygsamma, skriver Politico.

Europaparlamentet har tillsatt en arbetsgrupp som före årsskiftet ska se över hur reglerna för parlamentarikernas allmänna månadsbidrag på drygt 40 000 kronor ska kunna preciseras ytterligare. Som Europaportalen skrivit tidigare finns i dag inga uttryckliga krav på att parlamentarikerna ska redogöra för hur de använder pengarna.

En partiöverskridande grupp EU-parlamentariker ber i ett brev till Europeiska centralbankens chef Mario Draghi om större öppenhet om vilka företagsobligationer ECB köper upp som en del av sitt stimuleringsprogram, uppger Financial Times. Ledamöterna oroas för att köpen kan gynna en lite grupp företag.

Europeiska ombudsmannen Emily O’Reilly uppmanar i ett brev till Europeiska rådet att i så stor utsträckning som möjligt ge ut handlingar i de stundande förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU. Bland annat vill hon se att Europeiska rådet, där medlemsländernas stats- och regeringschefer samlas, offentliggör sina förhandlingsriktlinjer och tar fram en plan över öppenheten i förhandlingar.

Europaportalen anmälde på fredagen Utrikesdepartementet till Justitieombudsmannen JO för att departementet inte lämnat handlingar som visar vad utrikesministern, vice statsministern och EU-ministern handlägger för ärenden i Bryssel. Syftet med begäran är att Europaportalens läsare ska ges en bild av ministrarnas EU-aktivitet.

44 olika aktörer presenterade på måndagen ett gemensamt upprop till stöd för visselblåsare i hela EU. Bakom uppropet står bland andra PSI, den internationella organisationen för fackförbund inom offentlig sektor, skriver Pubilkt. >>>

Nyhetssajten Euractiv har kommit över EU-kommissionens kommande strategi om hur läckor av hemliga dokument ska motverkas. Strategin innebär bland annat utbildning, en kommunikationskampanj och en årlig sanningsförsäkran. >>>

EU-parlamentet uppmanade på torsdagen EU-kommissionen att ta fram nya regler kring bland annat möjligheterna att begära ut dokument. – Medborgarna måste kunna ha inflytande över och få tydlig information kring de beslut som berör dem. Det är en grundpelare för att de ska ha möjlighet att påverka beslut och kunna utöva sin demokratiska rätt, sade Miljöpartiets EU-parlamentariker Max Andersson efter omröstningen. ■

De expertgrupper bestående av specialister som kommissionen kallar samman för att få spetskompetens inom ett visst område har anklagats för bristande transparens . På måndagen presenterade kommissionen nya regler för större öppenhet. – Tack vare de åtgärder vi vidtar idag kommer kommissionen att kunna dra nytta av sakkunskap av hög kvalitet och undvika intressekonflikter samtidigt som allmänheten kan ställa oss till svars, sade ansvarig kommissionär Frans Timmermans i ett uttalande.

EU-parlamentariker är inte lika pigga på att offentliggöra sina egna möten med lobbyister som de är på att kräva öppenhet i andra EU-institutioner.

När tidningen Politico undersökte EU-kommissionens öppenhet med vilka de möter, exempelvis lobbyister, visade sig att tio av 28 kommissionärer hade en helt blank möteskalender på sin webbsida medan andra bara noterat ett eller två inplanerade möten.

EU-kommissionen lovar att under 2016 lägga fram ett förslag om att alla Bryssellobbyister måste registrera sig innan de får träffa företrädare från någon av de tre EU-institutionerna. ■